
KU:s kritik mot regeringens hantering av pandemin måste bl a ses mot ”överdödligheten” i Sverige. Se tabell som jämför de nordiska länderna.
Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.
Försvara yttrande- och tryckfriheten
____________________________
Ingress
Vi i Arbetarpartiet) har varit kritiska mot regeringens hantering av coronapandemin. Den 11 mars ifjol skrev jag mitt första blogginlägg om coronapandemin. och den 16 mars hade mitt blogginlägg följande rubrik: ”Ökningen av smittade och avlidna i Sverige och världen skrämmer. Corona avslöjar att regeringen inte klarar rollen som krisledning”.
Vi välkomnar därför den skarpa kritik som Konsitutionsutskottet (KU) har riktat mot S+MP-regeringen för dess bristfälliga hantering av coronapandemin. Kritiken mot regeringen framförs mot bakgrund av den verklighet som delvis framträder i tabellen nedan (skriver delvis eftersom exempelvis alla som fått långsiktiga skador av covid-19 inte syns i statistiken – ännu).
Del ett
Se själv de tragiska siffrorna i tabellen nedan.
| Land | Antal döda | Befolkning | Antal döda per miljon invånare |
| Sverige | 14 512 | 10,2 miljoner | 1 405 |
| Danmark | 2 517 | 5,8 miljoner | 432 |
| Norge | 785 | 5,3 miljoner | 146 |
| Finland | 959 | 5,5 miljoner | 173 |
| Danmark-Norge-Finland | 4 261 | 16,7 miljoner | 255 |
Källa: WHO Coronavirus (COVID-19) Dashboard, 4 juni 2021
KommentarI Sverige har över 14 500 människor avlidit efter att ha smittats av coronaviruset och utvecklat covid-19. Jämför vi Sveriges befolkning med den sammanlagda befolkningen i Danmark, Norge och Finland har det dött nästan sex gånger fler p.g.a. corona i Sverige än i de tre nordiska grannländerna tillsammans. Jämför vi bara Sverige med Norge är det nästan tio gånger fler som dött p.g.a. corona i Sverige! Misslyckandet med att hantera coronapandemin har alltså fått tragiska konsekvenser.
Del två
Konstitutionsutskottet kritiserar regeringen på en rad olika punkter. Det handlar bland annat om följande:
a) Masstestning av befolkningen kom igång för sent. Enligt KU var regeringen för otydlig när det gällde vem som skulle ansvara för testningen och vem som skulle betala för den. Detta innebar att testningen försenades och kom igång först flera månader efter det att en omfattande samhällsspridning av coronaviruset redan hade konstaterats.
b) Tillgången till skyddsutrustning var bristfällig. Även när det gäller skyddsutrustningen kritiserar KU regeringen för att den varit för otydlig när det gäller vem som var ansvarig för inköpen. Socialstyrelsen, kommunerna och regionerna – samt leverantörerna av skyddsutrustning – hade alla olika uppfattningar. Resultatet blev att inköpen försenades.
c) Smittspridningen inom äldreomsorgen. KU anser att de tidiga åtgärderna för att begränsa smittspridningen inom äldreomsorgen inte var tillräckliga. Regeringen borde ha varit mer aktiv när det stod klart att åtgärderna inte räckte till.
d) Arbetet med den tillfälliga pandemilagen började för sent. Enligt KU borde detta arbete ha påbörjats i början av sommaren, eftersom regeringen borde ha insett behovet av att ha ett nytt regelverk på plats så snart som möjligt. Arbetet påbörjades dock först efter sommaren. När smittspridningen ökade igen under hösten fick därför arbetet med pandemilagen påskyndas, vilket gav mycket kort tid för olika remissinstanser att yttra sig om lagen.
Genomgående för Konstitutionsutskottets kritik är regeringen, å ena sidan, har agerat långsamt och sent. Å andra sidan kritiseras regeringen för den, när den väl har agerat, tagit fram sina beslutsförslag i en sådan hast att olika remissinstanser haft extremt kort tid på sig att inkomma med synpunkter.
Del tre
Oförmågan att hantera kriser går igen. Under pandemins inledning fick jag en kraftig känsla av déjà vu. Jag kände igen oförmågan att hantera kriser från tidigare krissituationer. En av de situationer jag drog mig till minnes var tsunamikatastrofen 2004-2005, då den person som sände flygplan för att evakuera överlevande svenskar var Fritidsresors informationsdirektör Lottie Knutson – det var inte statsministern Göran Persson i den dåvarande S-regeringen. Eller utrikesminister Laila Freivalds. Det var alltså Fritidsresors informationsdirektör Lottie Knutson. Heder åt henne.
En annan situation där samma oförmåga uppvisats handlar om hanteringen av de individer som återvänder till Sverige efter att anslutit sig till Islamiska Staten / Daesh i Syrien och Irak. Nästan alla andra länder i Europa lyckades få fram en lagstiftning som gjorde det möjligt att lagföra de återvändande och gå igenom deras mobiler och datorer. Men inte Sverige.
Två nästan osannolika exempel på oförmåga att hantera kriser. Nej. Två helt osannolika exempel.
Avrundning
Det svenska coronamisslyckandet måste få konsekvenser. Både i form av utkrävande av ansvar och i form av förändringar. Inte endast det ena eller det andra. Konstitutionsutskottets kritik måste leda till BÅDE OCH. Den får inte fladdra förbi i media, och leda till några debatter i TV, för att sedan sopas under mattan och falla i glömska. Detta har, på det stora hela tagit, blivit Coronakommissionens ödé.
Syftet måste vara att dödssiffrorna i Sverige inte ska vara så skamliga, och tragiska, vid en jämförelse med de övriga nordiska länderna vid nästa pandemi. Syftet måste vara att samhället ska stå bättre rustat inför nästa pandemi. Detta kräver en seriös diskussion kring alla de misstag och brister som uppdagats.
Ett annat inslag i en sådan diskussion måste vara att ta del av lärdomarna från de övriga nordiska grannländernas långt mer framgångsrika hantering av pandemin än den svenska.
Ska militär sättas in mot kriminella gäng – eller kvarterspoliser? Skrämmande att Sverige ligger i topp vad gäller dödligt skjutvapenvåld!
Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.
Försvara yttrande- och tryckfriheten
____________________________
Ingress
Sveriges ende kvarvarande integrationspolis heter Ulf Boström. Tillsammans med andra poliser deltog Ulf i en intervju i Sveriges Radio med anledning av den mycket tragiska dödsskjutningen av en känd affärsidkare i stadsdelen Hjällbo, som utgör en del av det större Göteborgsområdet Angered. Dödsskjutningen skedde i söndags. Jag hörde en repris av intervjun med bland annat Ulf Boström i måndags kväll.
Då hade det skett ytterligare två tragiska dödsskjutningar i Stockholmsområdet. Den första i Husby och den andra i Hjulsta. Då hade även olika personer, med insikt, sagt att dödsskjutningen i Hjällbo utgjorde en tillfällig kulmen på en längre konfrontation mellan två delar av en större klan. En konfrontation som trappats upp i fredags och utlöst ett större slagsmål med många tio-tals deltagare.
Händelserna, både i Göteborg och Stockholmsområdet, måste även ses mot bakgrund av den rapport som Brottsförebyggande rådet presenterade i förra veckan (26/5). Rapporten är både tragisk och skrämmande. Den visar att Sverige ligger i topp, i hela Europa, när det gäller dödligt våld via skjutvapen! Studien hade jämfört utvecklingen i Sverige med 22 andra länder i Europa under två årtionden (2000-2019). Låt mig citera SVT:
” -Ökningen som Sverige redovisar går inte att se någon annanstans i Europa. Sverige har rört sig från botten till toppen i Europas statistik, säger Klara Hradilova-Selin, utredare på Brå”.
Del ett
Det finns partier som inte förstår att det hänt något i Sverige – som vägrar se sanningen. Det fanns många, från vissa partier, som kallade oss som talade om hederskultur (och hedersvåld) för rasister. De ifrågasatte länge hedersvåldets existens. Dessa personer och partier har tvingats inse verkligheten. De flesta håller numera en (surmulen) tystnad då dessa frågor diskuteras. Men nu håller personer från samma politiska partier på väg att upprepa sitt misstag. Fast nu kallar de oss rasister för att vi vågar tala om den klan- eller släktorganiserad brottslighet som de förnekar existensen av.
Våldet och dess organisering måste vara utgångspunkten. Det krävs att vi förstår våldets orsaker. Det handlar bland annat om sociala faktorer, droghandel och (ibland) klan- eller släktorganiserade strukturer. Vi som vill bekämpa våldet måste göra ett avgörande val. Jag upprepar: läget är farligt för hela Sverige. Vägvalet handlar inte ”bara” om Hjällbo, Husby och Hjulsta. Det handlar inte endast om storstadsområdena. Vägvalet kommer att påverka hela Sverige.
Sverige befinner sig definitivt i ett vägskäl – vid ett avgörande vägskäl – och då behövs modet att se sanningen i vitögat.
Del två
Ett vägval: Det moderata kommunalrådet i Göteborg, Hampus Magnusson, vill sätta in militären mot gängen. Han har tillsammans med andra moderater skrivit en motion om att polisen ska få begära hjälp av militären. Sist detta hände var i Ådalen…
Detta måste anses vara ett moderat olycksfall i det politiska arbetet. Vi har bättre moderater än så i Umeå.
Del tre
Ett annat vägval: Jag tar mig friheten att använda det som integrationspolis Ulf Boström sade i intervjun i måndags – både i samband med den kris som uppstått i Göteborg men också i en rad andra sammanhang. Boström har även tidigare påpekat att det aldrig har funnits så många personer i uniform i Sverige som idag. Detta om vi räknar in både polis, ordningsvakter och väktare.
Boström understryker även att det som behövs är socialt uthålliga poliser. Då syftar han på kvarterspoliser och fotpatrullerande poliser. Han syftar på poliser som har ett kontor, och en ständig närvaro, på utsatta stadsdelar; på poliser som genom att vara en del av olika bostadsområden stegvis kommer att vinna de boendes förtroende. Poliser som kommer att konkurrera med lokala gudfäder (min egen slutsats).
Del fyra
Vägvalet handlar om ifall polisens ökade resurser ska användas förebyggande eller repressivt. Skillnaden kommer att sätta sin prägel på Sverige under årtionden framöver. Det är lätt att fastna i fällan att endast satsa på ett repressivt arbetssätt. Skillnaden mellan ett repressivt arbetssätt, där polis och lagstiftare kommer in sedan brotten väl är begångna, och ett förebyggande arbete, är fruktansvärt stor. Speciellt på längre sikt. Så långt Ulf Boström med 43 år i yrket och Sveriges idag (tyvärr) ende integrationspolis.
Del fem
Återigen: Förslaget att sätta in militär måste anses utgöra ett olycksfall i arbetet för (M). I Göteborg. Det huvudsakliga polisiära arbetet måste vara förebyggande. Detta betyder naturligtvis inte att det inte kan vara berättigat att öka straffen för vissa typer av brott – men denna väg får inte bli ”den enda vägens politik”.
Polisen i Umeå har tagit stora steg i rätt riktning med satsningen på områdespoliser. Arbetarpartiet vill att den lokala polisen tar fler steg i samma riktning och återupprättar systemet med kvarterspoliser.
Tyvärr är den tid är förbi då det räckte med att tala om fler ungdomsgårdar – om denna tid någonsin funnits. De ungdomar, ibland tolv år eller yngre, som används som knarkkurirer och vapengömmor har annat för sig än att gå på ungdomsgårdar! Detta betyder inte att ungdomsgårdar är fel. Tvärtom. Men de kommer inte längre att utgöra spjutspetsen – vilket de delvis gjorde en gång. Åtminstone i Umeå.
Nu är det polisen som måste utgöra spjutspetsen. Inte i alla delar av Sverige. Men i allt fler delar av detta allt mer otrygga land. Det är därför polisens arbetssätt är så avgörande.
Avrundning
Vi stöder tanken på att polisen ska få ytterligare resurser – men inriktningen måste vara förebyggande. Arbetarpartiet vill att detta ska vara tydligt uttalat och verkställas genom att kvarterspoliserna återinförs, på bred front, över hela Sverige, med fotpatrullering och lokala poliskontor. Det är detta som kommer att kräva ytterligare poliser. Men en sådan satsning skulle vara förebyggande – och ha en chans att lyckas.
Till sist: Det fanns en gång något som hette Ume-modellen. Här i Umeå! Politiker och tjänstemän kom hit på studiebesök för att studera ”vår” modell. Ume-modellen utgick från ungdomsgårdarna (fritidsgårdarna). Dessa låg då under socialtjänsten och gårdsföreståndarna var även effektiva fältarbetare. De kunde nämligen använda all den ”goodwill” – som de byggt upp under många och långa på vardagskvällar genom gemensamma aktiviteter tillsammans med ungdomarna – när de senare ibland träffade samma ungdomar i stökiga miljöer på fredags- och lördagskvällar. Berusade och ibland i gäng. För att återuppbygga denna Ume-modell måste fritids- eller ungdomsgårdarna åter läggas under socialtjänsten. Gårdspersonal som ser sig som en del av socialtjänsten arbetar på ett annorlunda sätt än den personal som ser sig en del av exempelvis idrottsrörelsen.
Det har ALDRIG har varit mer nödvändigt än IDAG att återföra fritidsgårdarna till socialtjänsten. Och att återupprätta en Ume-modell 2.0 är absolut nödvändigt. Sådana fritids-ungdomsgårdar kommer att fylla en väldigt stark, kompletterande, roll till framtida kvarters- och fotpatrullerade poliser. Bland annat när det gäller att hindra återväxten bland de kriminella. Skillnaden är att idag kommer det att vara polisen som går i bräschen i kampen mot gängkriminalitet. Om ungdomsgårdarna återförs till socialtjänsten (som tidigare var fallet) kan dessa bli ett oerhört viktigt komplement i arbetet mot kriminalitet i allmänhet och gängkriminalitet i synnerhet.
Jag talar nu om hela Sverige.
I Umeå uppfattar jag det som att situationen står och väger.
De låga förväntningarnas rasism – inte klädsamt för skolverket och utbildningsministern. Dessutom: Leve Britt-Marie 45!
Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.
Försvara yttrande- och tryckfriheten
____________________________
Min kompis Tompa har skrivit något han kallar slagserien – jag lånade den och lade till lite
*De låga förväntningarnas rasism
Det har varit många turer kring fifflet med de svenska resultaten i PISA-mätningarna 2018. För att få den svenska skolan att framstå i bättre dager valde Skolverket att exkludera samtliga utrikesfödda elever från att skriva provet – med politikernas goda minne.
Om någon är osäker på vad begreppet ”de låga förväntningarnas rasism” innebär så har vi här ett glasklart exempel…
*Det lutande PISA-tornet tippar
PISA-fifflets eftermäle har ställt till det ordentligt för utbildningsminister Anna Ekström (S). Trots att hon har haft tillgång till information om att elever, på felaktiga grunder, undantagits från att skriva provet hävdar hon envist att hon inte alls har haft några sådana uppgifter. Skolverket hävdar att hon har informerats om vilka undantag som de gjort. Nu kommer KU att utreda huruvida Ekström har ljugit för riksdagen. Eller inte. Det krävs sannolikt mycket Red Bull, med viiingar, för att räta upp detta haveri.
Jag vill ge ett tips till Anna Ekström (S): Att göra fel, ljuga om det, och bli ertappad som lögnare är värre än att göra fel och erkänna direkt…
Leve pud-landet Sverige.
*Leve ”Britt-Marie 45”!
Réka Tolnai, ny ordförande för Centerns Ungdomsförbund (Cuf), går i en video på Twitter till attack mot lagen om anställningsskydd. ”Vi kan inte ha en lagstiftning som skyddar Britt-Marie 45, som har suttit kvar i fikarummet i flera år istället för hårt arbetande unga. Hej då LAS!”, säger Tolnai, med ett tonfall vars dumdryghet är lika gränslös som Cufs arbetarförakt.
Jag ger dig ännu en möjlighet dig att se Tolnai, ny ordförande i Cuf, i full frihet.
Det handlar om ett arbetarförakt – och ett förakt mot deras fackföreningar och arbetarpartier som S och oss i AP – som dryper från varje por i detta videoklipp. Detta sker under Annie Lööfs skyddande vingar.
”Britt-Marie 45” tillhör sannolikt de som lär upp de nya yngre på arbetsplatserna. ”Britt-Marie 45” förtjänar stärkt anställningstrygghet, högre lön och bättre arbetsvillkor… Leve Britt-Marie 45.
Britt-Mari 45, hennes systrar och bröder, förtjänar inte att bli hånade av sådana som Réka Tolnai – ny ordförande för Centerns Ungdomsförbund (Cuf).
Se Cufs hämningslösa knegarförakt nedan.
https://twitter.com/cuf/status/1394595083186540551?ref_src=twsrc%5Etfw%7Ctwcamp%5Etweetembed%7Ctwterm%5E1394595083186540551%7Ctwgr%5E%7Ctwcon%5Es1_c10&ref_url=https%3A%2F%2Fblogg.vk.se%2Fjanhagglund%2F
Tillnyktring krävs i Vänsterpartiet. V förbereder ”regeringssamarbete” med C och misstroendeomröstning mot S+Mp. Titta på videoklipp med Cuf
Polio, smittkoppor och mässling är virussjukdomar som corona.
Anti-vaccinrörelsen saboterar kampen mot corona – öppnar för gamla farsoter.
Vaccinera dig direkt du erbjuds chansen.
Visa solidaritet – hjälp till att rädda liv!
____________________________
Vänster utan kompass
Kan man lita på V – andra delen
Ingress
”Dadgostar (V) tror på regeringssamarbete med Annie Lööf”.
Denna osannolika rubrik kunde vi läsa i Göteborgs-Posten den 17 maj. Lika osannolik är Centerns ungdomsförbunds (Cuf) videoklipp om ”Britt-Mari 45” som du kan se längst ned i detta korta blogginlägg (för att komma från mig).
Jag måste säga att både Dadgostars utspel och Cuf:s videoklipp har något gemensamt. De är båda orimliga. I det ena fallet ligger utspelet ”på gränsen” till politisk, inte personlig, personlighetsklyvning. Du kan inte tigga om att få regera tillsammans med det parti som är upphovet till den politik som du hotar att väcka misstroendevotum mot. Speciellt inte samtidigt. I det andra fallet har gränsen, definitivt, överskridits. Här måste diagnosen vara ett fullt utvecklat knegarförakt. Båda utspelen är olycksbådande. Som så mycket annat. Jag lämnar videoklippet till dig, käre läsare, att titta på. Själv tar jag itu med Vänsterpartiet – andra delen.
Del A.
Vänsterpartiets nya ledare Nooshi Dadgostar påstod sig förbereda ett ”regeringssamarbete” med Centerns partiledare Annie Lööf. Detta samtidigt som Vänsterpartiet, återigen, hotar med att försöka driva fram en misstroendeomröstning mot den S-ledda regeringen. Denna gång på frågan om utredningen om ”fri hyressättning”.
Vi i Arbetarpartiet tvingas efterlysa logiken i Vänsterpartiets agerande!
Det är Centerpartiet som driver på Socialdemokraterna när det gäller att försämra LAS, införa fri hyressättning, sänka skatterna ytterligare och så vidare. Och Socialdemokraterna låter sig drivas på. Skälet är att det är viktigare för S-etablissemanget att klänga sig fast vid regerings-positionerna (inte regerings-makten) än att försvara knegarna. Men det är trots allt Centern som driver Socialdemokraterna framför sig när det gäller försämringar av anställningstryggheten och försöken att införa marknadshyror.
I detta läge hotar Vänsterpartiet alltså den S-ledda regeringen med en misstroendeomröstning. Och samtidigt ”uppvaktar” V-ledaren, oblygt, själva roten till det onda, Centerns Annie Lööf, och frågar om de har ”chans” på ett regeringssamarbete tillsammans med Lööf. Dadgostar säger till och med, enligt GP, att V förbereder sig på ett ”regeringssamarbete” tillsammans med Lööf!
Ursäkta. Men detta agerande från V:s nya partiledning framstår som, politiskt sett, ”på gränsen” till sinnesförvirrat. För Vänsterpartiets egen skull hoppas vi att Annie Lööfs klara och tydliga Nej på denna uppvaktning från Vänsterpartiet leder till en, politisk, tillnyktring.
Återigen ställer vi oss frågan:
Vem kan lita på Vänsterpartiet
Del B.
Ni i V har hotat med en misstroendeomröstning i 2½ år. Antingen verkställer ni hotet, visar att ni menar allvar och går från ord till handling. Eller också byter ni metod. Vänsterpartiet i Umeå är i alla fall välkomna till Rådhustorget för att säga varför det är dåligt med marknadshyror. Vi förser er både med talartid och ljudanläggning. MEN GÖR NÅGOT … annat än att bara hota och sedan lägga er platta. Som en dörrmatta.
Avslutning
I klippet nedan kan alla se ordföranden för Centerpartiets ungdomsförbund. Tala om arbetarförakt. Vill Ung Vänster samarbeta med Cuf? Om inte – säg ifrån. Säg ifrån NU.
Är Vänsterpartiet en dörrmatta? Det går inte att behålla trovärdighet, eller värdighet, genom ständiga hot att fälla regeringen – o ständiga reträtter!
Polio, smittkoppor och mässling är virussjukdomar som corona.
Anti-vaccinrörelsen saboterar kampen mot corona – öppnar för gamla farsoter.
Vaccinera dig direkt du erbjuds chansen.
Visa solidaritet – hjälp till att rädda liv!
____________________________
Vem kan lita på Vänsterpartiet – vad gäller LAS och fri hyressättning.
Det första av två blogginlägg?
*Inledning: Är Vänsterpartiet en dörrmatta?
Den 16 januari 2019 – för drygt 2 år och 4 månader sedan – utfärdade Jonas Sjöstedt ett ”misstroendelöfte” riktat mot den tillträdande regeringen Stefan Löfvén II (S+Mp).
Bildandet av denna regering var en enorm förödmjukelse för Vänsterpartiet:
* V förlorade helt det inflytande som partiet haft som budgetpartner till regeringen (S+Mp) under mandatperioden 2014-18,
* Partiet har under snart 2½ år blivit kallade för ”ytterkantsparti” – och därmed jämställts med (Sd) – bland annat av just C och L som var de partier som övertog Vänsterpartiets roll, och mer därtill, i samband med att S, Mp ,C och L slöt Januariavtalet 2019.
* Vänsterpartiet tvingades slutligen släppa fram en regering (S+Mp) som skulle försämra arbetsrätten (LAS), försvaga kollektivavtalen, införa fri hyressättning på nyproduktion av hyresrätter samt ”behålla” Alliansens tidigare skattesänkningar, mm.
Sedan dess har Vänsterpartiet, gång-på-gång-på-gång, hotat att fälla (S+Mp) regeringen. Det spelar ingen roll vilka de skulle fälla regeringen tillsammans med. För sossarna, och alla andra, skulle minsann få veta att Vänsterpartiet inte alls var den dörrmatta som så många – både utanför V, men även inom de egna leden – började uppfatta Vänsterpartiet som.
1. Vänsterpartiets dubbelspel och undanflykter
Men det visade sig att Jonas Sjöstedt och en majoritet av ledningen för V – som alltså utsattes för hård kritik från många av sina egna medlemmar, och som just därför tvingades tala så högt och så ofta om att fälla regeringen – hade byggt in en reträttfunktion för att slippa verkställa sina hot om att fälla regeringen. Jonas Sjöstedt och Co försökte vältra över ansvaret på någon annan än sig själva. Fegt men smart – fast smart endast under en begränsad period. Sedan hinner verkligheten ifatt.
Vänsterpartiet övervältrade ansvaret för om partiet skulle väcka ett misstroendevotum mot regeringen på LO-ledningen.
Den svekfulla försämringen av LAS – och ett svek mot löntagarna anser vi i Arbetarpartiet att den planerade försämringen av arbetstryggheten är – skulle inte leda till att Vänsterpartiet väckte ett misstroendevotum mot regeringen om även LO-ledningen deltog i sveket mot löntagarna (det vill säga om även LO gick med på försämringarna i Januariavtalet tillsammans med S+Mp+C+L)!
Ursäkta, vänsterpartister, men er logik innebär en intellektuell och politisk kollaps.
Tror ni att de reella-verkliga-materiella försämringarna av anställningstrygghet blir mindre kännbara för de löntagare som blir av med sina jobb om även LO-ledningen deltar i sveket? Tror ni att arbetslöshetens plågor minskar om även LO-ledningen lägger sig platt för Centern och Liberalerna – så att inte bara Socialdemokraterna ger efter för landets mest anti-fackliga partiledare Annie Lööf (och Nyamko Sabuni) utan även LO-toppen?
Uppenbarligen tror ni vänsterpartister att försämringen av anställningstryggheten känns mindre hård om den stöds av LO-ledningen. Annars skulle inte ledningen för ert Vänsterparti, efter så många och så stora ord, ha försökt vältra över ansvaret på ledarna inom LO – ansvaret för om ert Vänsterparti skulle försöka fälla regeringen via ett misstroendevotum i riksdagen. Eller inte. Många ansåg att ni i Vänsterpartiet sysslade med ett dubbelspel genom er metod att först hota regeringen med ett misstroendeomröstning i riksdagen, och sedan lägga ansvaret för om ni i V skulle väcka ett frågan om en misstroendeomröstning, eller inte, på LO-ledningen.
2. Att fälla eller inte fälla – plötsligt fick V tillbaka ansvaret
Vilken chock det måste ha varit för V då LO sprack på frågan om LAS. De fackliga ledare inom LO som är mest integrerade i socialdemokratins innersta krets är de från IF Metall och Kommunal. (Stefan Löfvén var, som alla vet, en gång förbundsordförande inom just IF Metall). Och tänka sig: plötsligt bröt de allra, allra, mest ”socialdemokratiserade” ledarna inom LO (de från IF Metall och Kommunal) med de övriga LO-förbunden och anslöt sig till den oheliga allians som stöder försämringarna av arbetstryggheten. Så nu blev det alltså följande gäng som vill försämra arbetsrätt och arbetstrygghet: S+Mp+C+L+Svenskt Näringsliv+PTK+IF Metall (S)+Kommunal (S).
Detta ingick inte i Vänsterpartiets fega upplägg.
Vänsterpartiets upplägg gick alltså ut på att lägga över ansvaret på LO. Men då LO sprack på frågan om LAS befann sig plötsligt Vänsterpartiets ledning i en situation där de själva måste ta ansvar för den ”radioaktiva” frågan om de skulle fälla regeringen (S+Mp), tillsammans med olika borgerliga partier, eller inte. Vänsterpartiet måste, helt plötsligt, ta ansvar för sina egna hotelser. Vänsterpartiet hade varit FÖR smart. V hade spelat för mycket teater. Sådant straffar sig. Förr eller senare.
3. Lååång tystnad
Sedan följde en period av lååång tystnad från Vänsterpartiet. Det blev uppenbarligen svårt för ett parti som, hittills, vägrat att ta ansvar för sina egna hot om att fälla regeringen att nu plötsligt tvingas ta ansvar för dessa hot. Och att gå ut på gatan och demonstrera till försvar av LAS – tillsammans med exempelvis representanter för övriga tolv LO-förbund samt tillsammans med alla metallare, kommunalare och oss andra som naturligtvis också är emot försämrad anställningstrygghet – var inte att tänka på. Vänsterpartiet måste ju vara ett respektabelt parti. Speciellt med tanke på att det fanns de som nu börjat kalla dem för ”ytterkantsparti”.
Dessutom: Vi hade ju en coronapandemi … vilken lättnad för ett respektabelt parti som inte ens vill hålla ett torgmöte!
Men hade viljan funnits, från Vänsterpartiets sida, hade naturligtvis protester till försvar av LAS kunnat genomföras just tillsammans med representanter för alla oss som vill förbättra anställningstryggheten – inte försämra den. Behovet att förbättra LAS har förstärkts av coronapandemin – inte försvagats. Varför tog inte V initiativ till att åtta representanter höll möten samma dag till försvar för arbetstrygghet i Sveriges alla 290 kommuner. Exempelvis på 1 Maj i år?
Det går inte att lita på ett parti som ägnar sig åt dubbelspel. Först hotar V under gång-på-gång att fälla regeringen – och sedan smiter partiet undan genom att lägga över ansvaret på LO. Och när LO spricker på denna fråga, då tappar V talförmågan.
4. Nya hot om att fälla regeringen – och nya kryphål
Nu kommer en statlig utredare att föreslå fri hyressättning i nybyggda lägenheter. I Agenda hotade Vänsterpartiets nya ledare Nooshi Dadgostar, återigen, att fälla regeringen om den lägger fram ett förslag till marknadshyror. Detta parti har uppenbart inget lärt.
Lägg märke till att fri hyressättning på nyproduktion inte, omedelbart, är detsamma som marknadshyror.
Även i det hot om att fälla regeringen som Nooshi Dadgostar nu för fram, på samma sätt som Jonas Sjöstedt gjorde i samband med att Januariavtalet presenterades 2019, finns det kryphål. Jonas Sjöstedt kryphål bestod i att fegt försöka vältra över ansvaret på LO. Låt mig peka på några möjliga kryphål för Nooshi Dadgostar som gör det möjligt att först hota med att fälla regeringen (S+Mp), för att verka radikal, och sedan slippa fälla regeringen (S+Mp).
Möjliga kryphål:
a) fri hyressättning på nyproduktion kommer att, till en början, beröra en väldigt liten del av hyresrätterna. Det kan finnas någon ledare i Hyresgäströrelsen som står S-ledning nära och som går ut och säger att ”fri hyressättning” är inte – åtminstone inte ÄNNU – detsamma som marknadshyror på hela beståndet av hyresrätter. Och då kan ju Vänsterpartiet, precis som fallet var med LO, säga att ”om hyresgästföreningen säger så då ska vi inte fälla regeringen,
b) regeringen lägger inte fram förslaget förrän efter valet 2022. I Sverige vet vi värdet av lååånga remisser. Detta räddar Vänsterpartiet från att behöva fälla S – samtidigt med att Nooshi Dadgostar och V kan fortsätta att hota och leka radikaler,
c) Vänsterpartiet räknar ut att eftersom det är så många partier, med så många mandat i riksdagen, som kommer att rösta för förslaget om fri hyressättning så kan de begära ett misstroendevotum och bli nedröstade och därmed slippa fälla regeringen,
d) Vänsterpartiet väntar med att begära misstroendevotum till exempelvis tre veckor före valet den 11 september nästa år så att om regeringen skulle förlora en omröstning i riksdagen kan regeringen ändå sitta kvar som en s.k. administrationsministär fram till och med valet och en tid därefter. Då kan Vänsterpartiet verkligen visa musklerna i slutet på valrörelsen och fälla regeringen i en misstroendeomröstning som de får med sig andra partier på – utan att i praktiken fälla regeringen.
Det finns många parlamentariska tricks.
Avslutning: Rådhustorget lördag 29 maj kl 12.45 – 14.30
Nu på lördag, den 29 maj, kommer vi i Arbetarpartiet att tala om varför vi anser att ett beslut om ”fri hyressättning” skulle innebära ett första steg mot marknadshyror. Vi kommer också att förklara varför vi inte anser att detta är rätt väg att gå för att lösa den svåra bostadsbristen i Sverige.
*Om ni i styrelsen för V i Umeå tar ett beslut om att skicka en talare till Rådhustorget, nu på lördag, får ni både nyttja en del av vår talartid och vår ljudanläggning. Det är bara att ringa och sedan komma. V i Umeå kan ju visa partiet på andra orter att det finns andra sätt än att endast hota – och sedan försöka slingra sig.
Det går inte att begränsa sitt agerande till högljudda hot i riksdagen –
hot som endast stannar vid just högljudda hot i riksdagen.
Om ett parti som har blivit så förnedrat som V ska
kunna behålla trovärdighet och värdighet
är det dags att göra något annat än
att leka kurragömma i riksdan´
VÄLKOMNA
29 maj
*Om om Hyresgästföreningen i Umeå vill säga sin mening om förslaget, och vill vara med nu på lördag, är ni självklart välkomna. Det är bara att slå en signal. Då kan en, av er utsedd, talare nyttja både en del av vår tid på Rådhustorget och vår ljudanläggning och föra fram er uppfattning om förslaget till fri hyressättning.
Otrygga villkor som timanställningar mångdubblade antalet dödsoffer i pandemin – att överge LAS är att grunda för nya offer i nästa pandemi
Polio, smittkoppor och mässling är virussjukdomar som corona.
Anti-vaccinrörelsen saboterar kampen mot corona – öppnar för gamla farsoter.
Vaccinera dig direkt du erbjuds chansen.
Visa solidaritet – hjälp till att rädda liv!
____________________________
Ingress
Andelen timvikarier är fortfarande hög trots kritiken. Över var femte anställd inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen har en timanställning! Detta enligt siffror från i november år 2020 som presenterats av SKR (Sveriges kommuner och regioner).
Del ett
Den statliga Coronakommissionen riktade en skarp kritik mot detta förhållande i sin rapport om äldreomsorgen i december 2020. Coronakommissionen menade att en alltför hög andel timvikarier hade inneburit en ökad smittspridning.
Bakgrunden är att timvikarierna:
– ofta måste jobba på flera olika arbetsplatser för att få ihop till en lön som det går att leva på,
– timvikariaten är en av de otryggaste anställningsformerna där många inte vågar säga nej till ett arbetspass av rädsla för att chefen ska sluta ringa upp dem när det behövs vikarier med kort varsel.
Det blir alltså en riskfaktor med personal inte har råd, eller inte vågar, stanna hemma trots förkylningssymtom.
– Kontinuiteten och anställningsformerna är ett stort problem på äldreboendena. Att en fjärdedel av personalen är timanställda, daglönare, gör det betydligt svårare att stanna hemma vid minsta symptom, sa Johan Fritzell, professor i sociologi och ledare för Karolinska institutets center för äldreforskning till Sveriges Radio i juni 2020 angående situationen i Stockholmsområdet.
Del två
Ingen mindre än statsepidemiolog Anders Tegnell, himself, tillhörde den växande skara som belyste anställningsformernas betydelse för smittspridningen under förra våren. Så kritiken från Coronakommissionen mot otrygga anställningsförhållanden, som timanställningar, kom som en bekräftelse på vad många andra redan sagt. Redan under våren 2020 togs den höga andelen timvikarier upp som en riskfaktor.
Avrundning
– Jag får massor med mail varje dag från människor som jobbar på äldreboenden som pekar på de grundläggande problem man har där. Med väldigt mycket personal som går fram och tillbaka, personal med väldigt oklara anställningsförhållanden och inte alltid speciellt välutvecklade rutiner, sa Tegnell i SVT:s Aktuellt i april 2020.
Trots detta har det inte skett någon minskning av andelen timanställda inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen, som legat stadigt kring 21 procent de senaste åren.
Anställningstryggheten borde ökas – inte minskas. För de anställdas skull. För brukare och vårdtagare. När nu LAS överges innebär detta bland annat följande:
– allt fler anställda blir rättslösa daglönare,
– grunden läggs för nya dödsoffer i nästa viruspandemi.
En sak kan vi vara säkra på – det kommer nya viruspandemier.
När coronapandemin slog till hade Sverige avvecklat beredskapslagren.
Då nästa pandemi slår till kommer kanske anställningstryggheten att vara avvecklad.
Med nya dödsoffer som följd.
Pandemin visar att det behövs MER personal inom sjukvården. Men i länet står nedskärningarna på 565 miljoner fast! Även äldreomsorgen pressas.
Polio, smittkoppor och mässling är virussjukdomar som corona.
Anti-vaccinrörelsen saboterar kampen mot corona – öppnar för gamla farsoter.
Vaccinera dig direkt du erbjuds chansen.
Visa solidaritet – hjälp till att rädda liv!
____________________________
Detta blogginlägg är en bearbetning av vad en partikamrat som är undersköterska har skrivt
Ingress
Redan före coronapandemin pyrde missnöjet bland vårdpersonal, patienter och anhöriga runt om i landet. Efter över ett år med pandemin, och de väldiga påfrestningar som denna inneburit, har nu stämningen nått bristningsgränsen på en rad håll. Bland annat i Västmanland, Östergötland och Västerbotten.
Jag kommer att ta upp fyra olika exempel på protester runt om i Sverige. Protesterna riktar sig mot de stora brister som coronapandemin har avslöjat inom bland annat sjukvård och äldreomsorg. Dessa brister utgör skäl för att ta strid för att stoppa verkställandet av de planer som finns på ytterligare nedskärningar inom sjukvård och äldreomsorg.
Det som krävs är naturligtvis motsatsen.
Har coronapandemin visat på någonting är det behovet av mer pengar för ökad personaltäthet samt förbättrade arbetsvillkor inom sjukvård och omsorger. Men detta kommer inte att ske utan strid. Varför? Därför att år 2019 beslöt hela 17 av Sveriges 21 regioner om ytterligare nedskärningar inom sjukvården. Dessa beslut står fast. Låt mig ge några exempel:
*I Region Västerbotten beslöts att det skulle skäras ned med 565 miljoner i sjukvården under treårsperioden 2020-2021-2022,
*I Region Norrbotten beslöts att det skulle skäras ned med 700 miljoner i sjukvården under samma treårsperiod,
*I Region Stockholm beslöts att det skulle skäras ned med 1100 miljoner i sjukvården bara under förra året (2020).
Trots coronapandemin kvarstår dessa väldiga, och riksomfattande, beslut om nedskärningar inom sjukvården. Här i Västerbotten har inget beslut fattats om att riva upp nedskärningspaketet på 565 miljoner. Beslutet kvarstår. Och har börjat verkställas.
Del ett
Protesterna i Östergötland lönade sig. I juni 2020 överlämnade Vårdförbundet (huvudsakligen sjuksköterskornas fackförbund) i Östergötland en namninsamling till regionledningen med krav på ordentlig kompensation till den personal som inte fick ta ut fyra veckors sammanhängande semestrar under juni, juli och augusti.
Inför årets semestrar har regionstyrelsen beslutat att personal som behövs för att säkra pandemivården ska få en ersättning motsvarande 290 procent av ordinarie lön – om de flyttar sin semester för att täcka personalbehovet under sommarmånaderna. Detta är ett direkt resultat av protesterna inför förra sommaren. Detta måste ses som en seger för personalen.
Samtidigt är missnöjet stort bland Vårdförbundets medlemmar i Östergötland. På fackets facebooksida har flera medlemmar framhävt att det viktigaste är rätten till fyra veckors sammanhängande sommarsemester. Detta inte minst på grund av behovet av återhämtning efter ett år med en väldigt hård press. Situationen bäddar för fortsatt kamp för mer resurser till sjukvården.
Del två
Riskerar livet på jobbet – straffas ekonomiskt. Undersköterskor inom äldreomsorgen i Umeå kommun är kritiska mot att personal som smittas av coronaviruset på jobbet straffas ekonomiskt. En undersköterska, som intervjuas i Västerbottens-Kuriren (20/4), berättar att hon stängdes av från jobbet efter att, ovetandes, ha besökt en brukare som hade covid-19.
Under avstängningen, som varade under nio dagar, tvingades undersköterskan att ansöka om s.k. smittbärarpenning från Försäkringskassan. Denna smittbärarpenning ersätter knappt 80 procent av lönen – och som mest 810 kr per dag.
Hade undersköterskan varit anställd vid Region Västerbotten hade en sådan avstängning gett undersköterskan full lön under avstängningsperioden. Umeå kommun har brist på undersköterskor. Då kommunen behandlar sina undersköterskor sämre än den andra stora arbetsgivaren (regionen) riskerar detta att förvärra bristen på undersköterskor.
Del tre
I april berättade IVA-sköterskan Carina Vendlegård i Västerås för Sveriges Radio P1 om varför hon, i höstas, lämnade intensivvårdsavdelningen vid Västmanlands sjukhus efter tio år. Carina Vendlegård beskrev det hårda trycket under pandemin som det främsta skälet till att hon sagt upp sig.
Arbetssituationen på IVA påverkade även hennes vardagsliv. Hon fick sömnsvårigheter, fick ta dubbel dos av magsårsmedicin samt blev otrevlig, gråtmild och trött. Även flera av hennes kolleger hade antingen slutat eller blivit sjukskrivna. När hon lämnade IVA för att istället jobba med andra typer av vård beskrev hon det som att hon ”fick nytt liv”.
Det pressade läget på intensivvården, med en personalstyrka på bristningsgränsen, understryker det akuta behovet av en rejäl upprustning av sjukvården. Inte fortsatta nedskärningar.
Del fyra
Vårdpersonal protesterar mot uppskjuten vaccinering. Personalen vid Psykakuten på Norrlands Universitetssjukhus NUS protesterar mot att de ska vaccineras mot coronaviruset först under fas 4 – den sista fasen. Efter att ha försök förklara för sina chefer varför även de borde vaccineras tillsammans med övrig vårdpersonal, även de arbetar ju inom sjukvården på NUS, har personalen ledsnat. Och gått ut med hård kritik av sina överordnade i media.
Förklaringen som personalen fick var att psykakuten hade ett lägre patientflöde än den ”vanliga” (somatiska) akuten. Personalens svar var att peka på att psykakutens personalstyrka hade minskats. Det lät så här:
– Vi har i och för sig färre patienter men vi är också en mindre personalgrupp så risken är att det blir en stor skada om vi får in smittan i vår personalgrupp, berättar en av de intervjuade ur personalen för Västerbottens-Kuriren.
Del femVar fjärde IVA-sköterska överväger att säga upp sig. Det är idag fler covidpatienter som behöver intensivvårdas än under pandemins andra våg. Samtidigt råder det stor brist på IVA-sjuksköterskor. I februari varnade Vårdförbundet för att var fjärde IVA-sköterska i landet övervägde att säga upp sig.
Avslutning
Idén är att samla olika initiativ till en gemensam manifestation med betoningen på behovet av mer resurser till sjukvård och äldreomsorg. Arbetarpartiets tanke är att det borde genomföras en bred uppvaktning av statsminister Stefan Löfven i samband med riksdagens öppnande den 14 september.
Själva sprider vi en partipolitiskt obunden namninsamling för bland annat just mer resurser till sjukvård och äldreomsorg.
En samling av olika initiativ, från skilda delar av Sverige, skulle rikta en skarp signal till makthavarna om att det måste bli ett slut på nedskärningspolitiken. En gemensam manifestation, då riksdagen öppnar den 14 september, skulle även höja kampmoralen hos personalen runt om i landet.
Det går en röd tråd från skotten i Ådalen 1931 till dagens växande skuggsamhälle på arbetsmarknaden
Polio, smittkoppor och mässling är virussjukdomar som corona.
Anti-vaccinrörelsen saboterar kampen mot corona – öppnar för gamla farsoter.
Vaccinera dig direkt du erbjuds chansen.
Visa solidaritet – hjälp till att rädda liv!
____________________________
Ingress
Idag är det på dagen 90 år sedan skotten i Ådalen 1931. Det räcker inte med monument över fallna hjältar och högtidliga tal och skriverier över den tid som flytt. Den arbetsmarknad som växer fram inför våra ögon, i form av bemanningsföretag och kriminellas utnyttjande av papperslösa, ställer åter frågor om strejk och solidaritetshandlingar på dagordningen. Det som dessutom ställs på dagordningen är främst LO-förbundens förmåga, och vilja, att organisera de allt fler oorganiserade i konflikt med en helt ny typ av arbetsgivare som har mer gemensamt med maffian än med SAF under 1960-talet.

Monument över de fallna
Kort historik
Dagen före skotten i Ådalen hände följande: Strejkbrytare hade blivit förlagda i en barack i Lunde. Det var en medveten provokation, från myndigheternas sida, att förlägga strejkbrytare mitt i det ”röda Ådalen” då strejk rådde. Detta skapade en oerhörd förbittring bland arbetarna – långt utanför Lunde.
Myndigheternas agerande tyder på att de ville framkalla en konfrontation mellan polis/militär å ena sidan, och arbetarna samt fackföreningarna å den andra! Statens representanter trodde, uppenbarligen, att de genom sin överlägsenhet i eldkraft skulle gå segrande ur en sådan kraftmätning. Det som hände styrker uppfattningen att myndigheterna ville provocera.
Arbetarna samlades, som väntat var, utanför strejkbrytarnas barack. Genom att kasta sten mot baracken protesterade arbetarna mot att myndigheterna hade placerat strejkbrytarna i Lunde. Myndigheterna hade därmed skapat en mycket spänd situation. Det som sedan händer är att myndigheterna trappar upp spänningen ännu mer. Detta genom att polisen (eller militären) kastar en fosfor-handgranat mot arbetarna. Granatens funktion är att skapa panik genom eld- och rökutveckling. Kom ihåg: dessa provokationer från myndigheternas sida utspelade sig dagen före skotten! Händelserna visar dels på den explosiva atmosfär som rådde bland arbetarna. Dels på mentaliteten hos de officerare som dagen efter skulle ”ge eld” mot ett obeväpnat demonstrationståg och gå till historien som ”arbetarmördare”.
Fem döda kunde ha varit 150
Mycket tyder alltså på att myndigheterna ville provocera fram en konfrontation i Ådalen vid denna tidpunkt. Stämmer detta var tanken att statsmakten, genom en seger i arbetarrörelsens radikalaste fäste (Ådalen), skulle kunna bryta kampviljan både i denna del av Sverige och även på andra platser. Men det är däremot svårt att tro att samma myndighetspersoner hade tänkt sig detta vansinnesdåd: att två tunga kulsprutor skulle börja skjuta rakt in i ett demonstrationståg på uppåt 10 000 deltagare. Ordern att skjuta var en order som kunde ha inneburit en masslakt av människor. När en militär-polisiär order om att öppna eld mot människor väl är given finns det ingen väg tillbaka. Det finns heller ingen i förväg uppgjord plan som håller. Det som sedan händer är oförutsägbart.
Denna dag, för 90 år sedan, dödades fem arbetare i Lunde och ytterligare fem skadades av kulorna som avlossades från de militärer som kallats in. Men det kunde lika gärna ha varit 50 döda. Eller 150 döda och 500 skadade.
Men så blev inte fallet. Detta tack vare den sällsynta sinnesnärvaron från en av de demonstrerande arbetarna. Tore Andersson. Denne arbetare tillhörde musikkåren och gick därför långt fram i demonstrationståget. Då kulsprutorna började smattra, och folk falla, blåste Andersson den militära signalen för ”Eld upphör” med sin trumpet. Militären uppfattade detta som en order och deras eldgivning upphörde! Men vi måste alla ställa oss frågan vad som hade hänt utan detta rådiga ingripande? Svaret är att det hade kunnat ligga 150 döda på marken och 500 sårade. Hade det inte varit för Tore Anderssons ingripande (Tore tog senare namnet Alespong).
Efter 1931 har militär aldrig satts in mot demonstranter
Försök gjordes att åtala Tore Andersson. Detta var en ytterligare provokation. I en intervju i tidningen Brand, lite senare, uppgav Andersson att han delgivits misstanke om brott. Han skulle ”otillbörligen ha tagit kommandot över militär trupp”! Och så var det: Andersson hade verkligen tagit befälet genom att blåsa ”Eld upphör”. Hur många liv han därmed räddade får vi aldrig veta – vi kan bara gissa.
Idén att åtala Tore Andersson visar att myndigheterna helt saknade verklighetsuppfattning. Fem döda och fem skadade. Och ändå fortsatte vissa statliga funktionärer att agera på samma provokativa sätt som före – trots att utbrottet stirrade dem i ansiktet. Andra såg verkligheten klarare. Åtalet lades ned. Vissa inom borgerligheten insåg att ett åtal, i rådande stämning, skulle ha varit detsamma som att utlysa ett uppror i Ådalen. Ett uppror som kunde ha skapat en verklig rörelse bland arbetarna och deras organisationer. De hade tveklöst kunnat ta över makten i Ådalen men rörelsen kunde ha spritt sig, via Norrland, till övriga delar av Sverige.
Den del av etablissemanget som förstod hur spänt läget verkligen var förstod alltså att det fanns en gräns som inte skulle passeras. Efter dödsskjutningarna i Ådalen har militär aldrig satts in mot demonstranter i Sverige.
Makabert rättsligt efterspel
Samtidigt var de rättsliga påföljderna uppseendeväckande och skandalösa. Låt oss citera Wikipedia:
”Landshövding K. J. Stenström, landsfogde Sune Påhlman, kaptenerna Nils Mesterton och Beckman, sergeanten Rask och furiren Tapper åtalades. Landshövdingen och landsfogden frikändes men förflyttades. Militärerna dömdes av krigsrätten men Krigshovrätten undanröjde domarna mot Mesterton och Beckman vilket fastställdes av Högsta domstolen. Furir Tapper fick tre dagars arrest medan sergeant Rask frikändes.”
Så billiga var alltså arbetarnas liv enligt den dåtida juridiken. Det blev däremot ”dyrt” för de som hade organiserat demonstrationer. Jag citerar återigen Wikipedia:
”För kravallerna i Sandviken åtalades och dömdes följande: Axel Nordström – senare riksdagsman för SKP – (ledarskap vid upplopp, brott mot annans frihet, ledare för otillåten demonstration i Kramfors – två och ett halvt års straffarbete), H. Sjödin (deltagande i upplopp, misshandel – åtta månaders straffarbete), Gusten Forsman (deltagande i upplopp – fyra månaders straffarbete), J. E. Törnkvist (brott mot annans frihet – två månaders villkorligt).”
Tar facket upp striden mot bemanningsföretagen?
Vi skrev att de myndigheter som ville åtala Tore Andersson 1931 saknade verklighetsuppfattning. Idag måste vi fråga oss om fackföreningarna förstår verkligheten? I Europa växer arbetslösheten. I Europa växer inflytandet för kriminella gäng för vilka våld tillhör vardagen. Och bemanningsföretag blir en allt vanligare företeelse på svensk arbetsmarknad. Vad händer när dessa, precis som i dagens USA och i 1920-talets Sverige, börjar ställa strejkbrytare till företagens förfogande? Faktum är att detta redan har börjat. Fast i mindre skala. För ett antal år sedan ställde en funktionär för syndikalisterna fackliga krav på ett bemanningsföretag – och slogs blodig. Vet LO-förbunden hur de ska agera den dagen deras representanter råkar ut för samma sak?
Avslutning
Det räcker inte med att beundra monument över fallna hjältar. Istället måste vi börja tänka på hur facken ska organisera skyddet för de levande. Både för de som ska förhandla med bemanningsföretag och med de kriminella som tyvärr ”företräder” det växande antal människor som lever i skuggsamhället. Men medan vi tänker så borde vi ändå resa ett monument över Tore Andersson. Vi kommer att behöva visa samma omsorg om dagens fackliga kamrater, och samma kyla i handling då kulorna börjar vina, som denne hjälte med trumpet visade för 90 år sedan idag.
PS. Till dig som vill läsa mer om 1920- och 30-talets konflikter på arbetsmarknaden rekommenderar jag följande artiklar ur Nya Arbetartidningen:
https://veckansnyheter.se/2013/07/06/munckska-karen-efter-tysk-forebild/
https://veckansnyheter.se/2013/07/06/stridbara-arbetare-i-sverige/
PPS. Till dig som vill hjälpa till att hålla minnet av skotten i Ådalen levande genom att berätta för dina barn rekommenderar jag att ha hjälp från boken ”Blod i gruset” av Mats Jonsson. DS.
PPS2. Via länken nedan kan du se ett inslag från dagens Kulturnyheterna på SVT – om händelserna i Ådalen 1931. Klicka på länken och tryck sedan på knappen ”Spela från 12 minuter”. Inslaget är cirka 2 minuter långt och börjar direkt då du trycker på knappen ”Spela från 12 minuter”.
Snart val. Vi försvarar nationalstaten Sverige mot mer överstatlighet – men bekämpar också nationalismen. Både Sd och L måste snart bekänna färg.
Polio, smittkoppor och mässling är virussjukdomar som corona.
Anti-vaccinrörelsen saboterar kampen mot corona – öppnar för gamla farsoter.
Vaccinera dig direkt du erbjuds chansen.
Visa solidaritet – hjälp till att rädda liv!
____________________________
Inledning
Försvaret av nationalstaten är något helt än att odla nationalismen. Många av de som är anhängare av en ständigt ökande EU:överstatlighet försöker förvirra begreppen. De som vill gå längst vad gäller överstatlighet är anhängarna till ett Europas Förenta Stater. Dessa kallar sig för ”federalister” och har en ny statsbildning med USA:s 50 olika delstater som förebild. Till anhängarna av ett Europas Förenta Stater hör bland annat Frankrikes president Emmanuel Macron, EU-kommissionens nuvarande Ursula von der Leyen, den tidigare ordföranden för EU-kommissionen Romano Prodi. I princip är även de svenska Liberalerna för ett Europas Förenta Stater. Detta sedan ungdomsförbundet fick igenom en motion om att partiet skulle stödja ett Europas Förenta Stater. Detta var under Björklunds tid som ordförande.
Arbetarpartiet slår vakt om nationalstaten – och bekämpar samtidigt nationalismen. Del I
Det svenskarna röstade Ja eller Nej till var ett medlemskap i EU som ett handelsområde. Det handlade om de fyra rättigheterna: Fri rörlighet för arbete och kapita, varor och tjänster. Ja-sidan vann med 55 procent, Nej-sidan fick 45 procent. Men det svenskarna rösta för 1994 var, under inga som helst omständigheter, en ständigt ökande överstatlighet i form av en gemensam valuta, gemensamma skatter, en växande gemensam EU-budget, en upprustning och en utveckling mot en EU-armé, ett gemensamt banksystem och en växande EU-lagstiftning. Det svenskarna absolut inte röstade för, för cirka 27 år sedan, var att avskaffa nationalstater som Sverige, Tyskland, Danmark, Frankrike, Finland, Italien, osv. Valen till riksdagen innebär att svenskarna väljer en lagstiftande församling för nationalstaten Sverige. Det är denna statsbildning som, via majoriteter i riksdagen, kan ta ut de skatter på vilka välfärdssamhället vilar. Sjukvård, utbildning, barn- och äldreomsorg bygger på riksdagens beskattningsrätt av nationalstaten Sveriges medborgare. Detsamma gäller för arbetsrätt och kollektivavtal – alla rättigheter bygger på vad som lagstiftats eller förhandlats fram inom ramen för nationalstaten Sverige. Försvaret av nationalstaten Sverige är detsamma som att slå vakt om välfärdssamhället Sverige. De som vill ersätta nationalstaten med en federation kallad Europas Förenta Stater efter amerikansk förebild vill även avskaffa välfärdssamhället och alla de rättigheter som har skapats inom dess gränser och ramar. EU:s överstatlighet hotar både de demokratiska fri- och rättigheterna och välfärdssamhället.Här måste vi kräva intellektuell hederlighet av anhängarna till den ständiga, smygande, ökningen av EU:s överstatlighet. Det är inte möjligt att ha både en statsbildning bestående av ett ”Europas Förenta Stater” på samma geografiska område som den nuvarande svenska staten. De som strävar efter ökad EU-överstatlighet gör det utan någon legitimitet från folkomröstningen 1994. Och om de som, i hemligheten, vill se ett Europas Förenta Stater, hade yttrat ens ett ord om detta inför folkomröstningen 1994 hade Nej-sidan garanterat segrat. Återigen: det svenskarna röstade Ja till var inte ett Europas Förenta Stater, där dagens nationalstater avskaffas och omvandlas till delstater i en ny federativ statsbildning, där USA utgör förebilden. Det svenskarna röstade Ja till, för snart 27 år sedan, var ett handelsområde med fri rörlighet för varor och tjänster, arbetskraft och kapital. Varken mer eller mindre.
Del två
Nationalism är något helt annat än en nationalstat. Nationalism handlar om att se svenskar, eller nordbor, som folkslag som är överlägsna de folk som bor runt, eller söder om, Medelhavet. Nationalism, och rasbiolog, kom att odlas av kolonialmakterna i Europa som lade under sig kolonier i Afrika, Asien och Latinamerika. Det handlade bland annat om stater som Storbritannien, Frankrike, Belgien, Holland, Spanien och Portugal.
Nationalismen har, historiskt sett, en tendens att utvecklas i aggressiv riktning. Mot rasism och krigshandlingar. Men Europa är naturligtvis inte ensamt om att ha odlat nationalismen. Det kejserliga Japans krig mot Kina under mellankrigstiden präglades av rasism även det. Många andra exempelvis finns.
Arbetarpartiet försvarar nationalstaten. Och bekämpar nationalism och rasism. Vi försvarar välfärdsstaten och tar strid mot rasbiologin – som bland annat leder till uppfattningen att invånarna i ett land, eller en världsdel, står över invånarna i andra länder och andra världsdelar.
Avslutning
Sverigedemokraterna var en gång ett parti som kritiserade utvecklingen mot EU-överstatligheten. Detta parti håller nu på att förverkliga drömmen om ett s.k. konservativt block tillsammans med främst M och Kd. Jag är övertygad om att Sd kommer att överge sitt motstånd, i den värsta opportunism, för att få utgöra regeringsunderlag år M och Kd.
Detta parti vänder verkligen kappan efter vinden.
Arbetarpartiet slår vakt om nationalstaten. Detta är både en del av styrelsesättet och på vad välfärdssamhället bygger. Arbetarpartiet bekämpar nationalismen. Detta är en ideologi som innebär förtryck av andra – under förevändningen att de är underlägsna. Nationalstaten och nationalism är, och förblir, två helt skilda begrepp med helt skilda funktioner.
Politikernas omställningsstöd del 2 tär på mina krafter – liksom min första vaccindos. Men kvinnor tar den stora risken via p-piller. Förändring krävs.
Polio, smittkoppor och mässling är virussjukdomar som corona.
Anti-vaccinrörelsen saboterar kampen mot corona – öppnar för gamla farsoter.
Vaccinera dig direkt du erbjuds chansen.
Visa solidaritet – hjälp till att rädda liv!____________________________
Jag fick Pfizer–BioNTech. Idag torsdag 29 april.
*Jag hade varit lycklig ifall jag hade fått Modernas vaccin (som bygger på samma princip) och lycklig ifall jag fått vaccinetfrån Astra Zeneca. Jag har ju åldern inne.
Det lustiga var att kvinnan som jag är gift med fick vaccinet samma dag. Fast hon är fyra år yngre. Inte rättvist tänkte jag. Egennyttigt. Sedan slog det mig att jag, på grund av en vanlig förkylning (inte p g a covid-19 eller säsongsinfluensan utan en vanlig förkylning, de finns fortfarande kvar), hade tvingats att skjuta upp min första vaccinspruta. Med hela åtta dagar. Det har känts som en evighet.
Så OK då att frun fick sprutan samma dag. Fast två timmar senare (lite kompensation ska jag väl ha för att jag är fyra år äldre). Och enda barnet…
Då jag kom in på min vårdcentral (Dragonens hälsocentral) var det full rulle. Mycket effektivt. En tog hand om det administrativa. En visade på var, var och en, skulle sitta samt svarade på frågor. Ett mycket bra upplägg. Detta innebar att två kunde syssla med att sticka oss övriga i armen – snabbt och effektivt. ”Detta är tomteverkstaden” skojade de. ”Vi kör med löpandebandsprincipen” fortsatte den effektiva och glada personalen. ”Vad bra”, sade jag, och kände mig egendomligt upprymd. Det var nästan som att ha lite resfeber. Jag såg att många andra också var upprymda. Precis som jag.
*Vad är effekterna av Pfizer–BioNTech ?
Vanligtvis ingen feber eller ledvärk eller någonting alls efter första sprutan. Vanligtvis. Om cirka två veckor får man ett skydd på 40 procent. Jag ska ta min andra spruta den 10 juni. Cirka två veckor senare får man ett skydd på upp till 95 procent! Detta innebär två saker:
a) det blir inga förändringar i livsstilen före midsommar – fram till dess råder samma försiktighet,
b) vetskapen om att det kommer att bli väldigt mycket tryggare vid midsommar – om lite mindre än två månader – skapar ett ljus i slutet av tunneln (som man brukar säga). Och det är en stor lättnad.
Bieffekt: Jag (just jag) blev lite trött. Det var allt. Allt. På vårdcentralerna blir alla ombedda att sitta kvar 15 – 20 minuter för att kolla att inga allvarliga bieffekter uppstår. Det har inte med något speciellt vaccin att göra. Det har att göra med att vi människor tar ett vaccin – som innebär en påfrestning på kroppen.
Till sist:
* Jag är väldigt tacksam för att jag har fått den första sprutan mot coronaviruset,
* Jag skulle ha varit väldigt tacksam vilket vaccin som jag än fått – jag har som sagt var åldern inne,
* Jag vill tacka min vårdcentral – Dragonens hälsocentral – för ett mycket effektivt arbete,
* Jag önskar nu bara att alla visar solidaritet med samhället och gör två saker:
a) tar sprutan då de erbjuds,
b) botas från konspirationsteorier som går ut på att de får in nanoteknik i kroppen som gör att USA eller Kina (eller marsmänniskorna) kan styra deras tänkande,
c) att vissa ”mösspåtagare” slutar bete sig så förbannat barnsligt.
*Det är fortfarande farligt att ta p-piller.
Jag är glad över att den EVENTUELLA faran för folk som får Astra Zenecas vaccin nu har börjat jämföras med den fara som de kvinnor / tjejer utsätts för som tar p-piller. Dessa piller har används av så många kvinnor och tjejer, under så många årtionden, utan att riskerna har tagits på det blodiga allvar som de förtjänar. Men kvinnor / tjejer löper en väldigt mycket större risk att drabbas av blodproppar än de som idag får Astra Zenecas vaccin. Speciellt om de som får vaccinet är över 65 år fyllda.
Det verkar klokt att låta folk i min ålder, som inte verkar bekommas, vara de som i första hand får Astra Zenecas vaccin.
Det viktigaste nu, när frågan om risker för blodproppar har börjat diskuteras, är att faran med p-pillren inte endast blir ett slagträ i debatten utan att uppmärksamheten leder till förändringar. Detta är ingen kvinnofråga. Detta är en fråga för både män och kvinnor. P-pillren måste, helt enkelt, bli mindre farliga. Kvinnor och tjejer ska inte tvingas fortsätta att vara försöksdjur. Alla, även vi karlar, måste förstå och stötta kravet på ofarliga p-piller. Eller så får vi karlar dra på oss kondomen. Igen. Ja, just det.
Det måste vara slut med att kvinnor och tjejer tvingas agera försöksdjur.
Vi karlar måste också engagera oss för detta krav.
Må denna insikt bli en bestående bieffekt av vaccindiskussionerna.
Och må fan ta konspirationsteoretiker och mösspåtagare.
Det skamligaste sveket i nutid, från Kommunistisk Ungdom (Vpk:s ungdomsförbund), skedde 1989 då demokratirörelsen i Kina förråddes
Polio, smittkoppor och mässling är virussjukdomar som corona.
Anti-vaccinrörelsen saboterar kampen mot corona – öppnar för gamla farsoter.
Vaccinera dig direkt du erbjuds chansen.
Visa solidaritet – hjälp till att rädda liv!
____________________________
Det skamligaste sveket i modern tid var Kommunistisk Ungdoms förräderi mot demokratirörelsen i Kina 1989. Detta år växte en heroisk demokratirörelse fram med centrum på Tiananmen Square (Himmelska Fridens Torg) i Kinas huvudstad Beijing (Peking). Den leddes av ungdomar, oftast studenter, men kom snabbt att vinna ett stort och växande stöd inom arbetarklassen och andra befolkningsskikt i Peking. Men stödet stannade inte inom Kinas väldiga huvudstad. Händelserna på Himmelska Fridens Torg läckte ut och vann snabbt stöd även i andra delar av det gigantiska Kina.
Men inte nog med det. Stödet för demokratirörelsen var så starkt att det fann vägar både till delar av armén och de allra högsta ledarna inom den härskande enpartidiktaturen i Kina.
I detta läge, då spänningarna växte dag för dag, begick Vpk:s ungdomsförbund (Kommunistisk Ungdom, KU) ett nästan ofattbart svek. Medan en hel värld följde, och stödde, demokratirörelsen i Peking bjöd KU in fyra representanter från den kinesiska ambassaden i Stockholm till sin kongress. Dessa representanter för den kinesiska enpartidiktaturen fick angripa demokratirörelsen – ungdomarna och arbetare, i och utanför Peking – och oemotsagda kalla dessa för att vara ”kontrarevolutionärer” och lakejer åt ”utländsk imperialism”. Enligt KU:s egen beskrivning fick sedan dessa representanter för den kinesiska enpartidiktaturen en av KU-kongressens varmaste applåder…
De som deltog i dessa applåder kan inte bara komma och säga att de hade fel. Det hela är mycket allvarligare än så.
KU:s attityd till demokratirörelsen, liksom liknande organisationers attityder, inrapporterades naturligtvis till ledarna i Kina. Dessa attityder bidrog – även om de naturligtvis inte var avgörande – till det ohyggliga beslut som ledarna för den kinesiska diktatur sedan kom att fatta. Några dagar efter KU-kongressen beslöt den kinesiska enpartidiktaturen att slå till. På ett ohyggligt sätt.
Regimen satte in arméns stridsvagnar, och soldater, mot studenterna och arbetarna som tältade och hungerstrejkade för demokratiska reformer. Den ena dagen sjöd den växande tältstaden av liv. Med massmöten, exempelvis deltog 50 000 personer, vid bildandet en fri fackföreningsrörelse. Med banderoller som krävde både socialism och demokratiska reformer.
Nästa dagen utspelades de mest fruktansvärda scener som det går att föreställa sig. Demokratirörelsen krossades – i ordets mest bokstavliga, blodiga och primitivt brutala bemärkelse – under larvfötterna på Deng Xiaopings stridsvagnar. Sedan brändes hundra eller tusentals (ingen vet hur många) krossade och sammanpressade rester av människor på Himmelska Fridens Torg i syfte att utplåna spåren efter den massaker som skett.
Det var, och det är, ofattbart.
De läsare som vill ta del av en skriven ögonvittnesskildring av vad som hände på Himmelska Fridens Torg, i Peking och i Kina under dessa dagar kan kontakta mig via min e-mail. Jag vill gärna bidra till att hålla minnet av dessa hjältar – kvinnliga och manliga, unga studenter och lite äldre arbetare, i och utanför Peking – vid liv.
Jag vill också att folk ska minnas vilken sida som Vpk:s ungdomsförbund Kommunistisk Ungdom, valde i denna konfrontation. Medan andra gjorde allt för att få fram stöduttalanden till representanter för demokratirörelsen applåderade deltagarna på KU-kongressen enpartidiktaturens bödlar.
Detta val utgör ett av flera skäl skälen till att Socialdemokraterna aldrig baserade sitt regerande på en överenskommelse med Skp/Vpk.
Se gärna både den korta filmsnutten samt den längre dokumentären som båda beskriver den heroiska demokratirörelsen i Kina 1989.
Här är den korta filmsnutten:
Här följer den längre dokumentärfilmen:
Återigen:
De läsare som vill ta del av en skriven ögonvittnesskildring av vad som hände på Himmelska Fridens Torg, i Peking och i Kina under dessa dagar kan kontakta mig via min e-mail.
Demokratirörelsen i Kina sveks av Kommunistisk Ungdom – Vpk krävde aldrig demokrati i Öst. Att S stött sig på Vpk är ren historieförfalskning!
Polio, smittkoppor och mässling är virussjukdomar som corona.
Anti-vaccinrörelsen saboterar kampen mot corona – öppnar för gamla farsoter.
Vaccinera dig direkt du erbjuds chansen.
Visa solidaritet – hjälp till att rädda liv!
____________________________
Ingress
Skälet till att jag sriver inlägg på denna blogg är två:
*jag föra fram mina åsikter – som naturligtvis ofta sammanfaller med åsikterna hos det parti jag tillhör,
*jag strävar efter att bidra till att höja den sjunkande allmänbildningen i Sverige – i detta ingår att bekämpa fake news.
Mina två senaste blogginlägg har skrivits på grund av den historieförfalskning som mediala och politiska opinionsbildare har dragit igång. Syftet med denna historieförfalskning är att legitimera besluten som har tagits av partiledningarna hos Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Dessa tre, traditionella, borgerliga partier har beslutat att de ska försöka erövra regeringsmakten efter riksdagsvalet nästa år – även om detta innebär att de blir politiskt beroende av Sverigedemokraterna. Och M och Kd samt (L – om partiet överlever valet) kommer med största sannolikhet att bli politiskt beroende av Åkessons Sd. Detta har varken M, Kd eller L försökt förneka. Den uppslitande striden inom Liberalerna beror på att så många av liberalernas medlemmar inte vill bli beroende av Sd.
Men åter till de opinionsbildare inom de mediala och politiska sfärerna som försöker förfalska historien. Eftersom de inte kan förneka det beroende av Sverigedemokraterna som M, Kd och L kommer att hamna i, efter en valseger, försöker de istället förminska betydelsen av dessa partiers beroende av Sverigedemokrater.
Och det är här historieförfalskningen kommer in.
Opinionsbildarna för fram påståendet att Socialdemokraterna har varit politiskt beroende av ”kommunisterna”. Och det dessutom under många årtionden. Tanken är att hinna etablera följande attityd, hos så många väljare som möjligt, före valet nästa år:
– Det är väl inte värre om M, Kd och L blir politiskt beroende av Sverigedemokraterna än att Socialdemokraterna har varit politiskt beroende av ”kommunisterna” under flera årtionden.
Den stora bristen i detta resonemang – det som gör att resonemanget verkligen förtjänar att kallas för historieförfalskning – är att Socialdemokraterna aldrig baserade sin regeringspolitik på ett samarbete med Skp/Vpk!Detta främst av två skäl:
Del ett
Skp/Vpk:s politiska historiska beroende av Stalins Sovjet. Det finns många skäl till att Socialdemokraterna inte ville basera sin regeringspolitik på ett fyraårigt samarbete med Skp/Vpk. Här några grundläggande skäl till denna hållning från Socialdemokraternas sida:
*Skp kallades socialdemokraterna för ”socialfascister” och påstod att socialdemokraterna var de allra värsta fascisterna,
*Då sedan Stalins Sovjet gjorde historiens kanske mest bisarra politiska 180-graders omsvängning, och själv ingick en formell pakt med Hitler (Ribbentrop-Molotovpakten), något som underlättade för Nazi-Tyskland att angripa på Polen, stödde Skp även samarbetet mellan Stalins Sovjet och Hitlers Tyskland – detta trots att Skp alldeles innan – själva (med orätt) hade kallat socialdemokraterna för ”socialfascister”! Något som gjorde det hela ännu värre var att Skp även försvarade att Stalins Sovjet föll Polen i ryggen samtidigt som landet desperat försökte försvara sig mot Nazi-Tyskland,
*Skp tog inte avstånd från Den Stora Terrorn: då stalinisterna rensade ut all opposition, all möjlig framtida opposition samt bedrev ett ensidigt inbördeskrig mot sin egen befolkningen på landsbygden – speciellt i Ukraina.
*Skp stödde Sovjets angrepp på Finland 1939.
Del två
Skp/Vpk:s beroende fram till dess muren föll. Till detta ska läggas att Skp/Vpk under årtionden vägrade att kritisera bristen på demokratiska fri- och rättigheter inom östblocket. Skp/Vpk vägrade även att kritisera den styrande byråkratin i Sovjet för dess förtryck av befolkningarna i Sovjet och i Östeuropa. Denna vägran vidhöll Vpk (namnbytet från Skp till Vpk skedde 1967).
Del tre
Skp/Vpk:s materiella beroende av bl a Sovjet och Öst-Tyskland! Många av de besök som Skp/Vpk, och deras ungdomsförbund, under årtionden företog till länder inom östblocket som inte var något annat än mutresor. Detta oavsett om resorna genomfördes under rubriker som ”partiskolor” eller ”ungdomsläger”.
Det handlade ofta om generösa semestrar, resor som i alla andra sammanhang skulle ha betecknats som just mutresor, givetvis med inslag av besök från någon partipamp med åtföljande propaganda för enpartidiktaturens fördelar. Fördelar för de styrande politrukerna i Sovjet och i Östeuropa.
Del fyra
Det kanske allra skamligaste i modern tid skedde 1989 – genom förräderiet mot demokratirörelsen i Kina. Detta år, 1989, växte en heroisk demokratirörelse fram i Kina. Den leddes av ungdomar, oftast studenter, men kom snabbt att vinna ett stort och växande stöd inom arbetarklassen i och utanför Beijing. Men också hos övriga samhällsskikt i andra delar av det väldiga Kinas – dit nyheterna från Himmelska Fridens Torg i huvudstaden Beijing läckte ut.
Men inte nog med det. Demokratirörelsen var så stark att fann stöd både inom delar av armén och bland de allra högsta ledarna inom den härskande enpartidiktaturen i Kina.
I detta läge, då spänningarna växte dag för dag, begick Vpk:s ungdomsförbund (Kommunistisk Ungdom, KU) ett nästan ofattbart svek. Medan en hel värld följde, och stödde, demokratirörelsen i Beijing bjöd KU in fyra representanter från den kinesiska ambassaden i Stockholm. Dessa representanter för den kinesiska enpartidiktaturen angrep demokratirörelsen i sitt hemland och angrep ungdomarna och arbetarna – i och utanför Beijing – för att vara lakejer för utländsk imperialism. Enligt KU:s egen beskrivning från detta ungdomsförbunds kongress fick dessa fyra gäster från den kinesiska ambassaden en av kongressens varmaste applåder… De som deltog i dessa applåder kan inte bara komma och säga att de hade fel – deras stöd inrapporterades till de kinesiska ledarna på hemmaplan – och bidrog som en liten, men dock, del i det beslut som ledarna för den kinesiska enpartidiktatur kom att fatta.
Avslutning
En hel värld stödde demokratirörelsen – ungdomar, arbetare och andra skikt av Beijings befolkning – vars centrum var den växande tältstaden på Himmelska Fridens Torg. Ett sjudande centrum med massmöten, bildandet av en fri fackföreningsrörelse, samt prydd med banderoller med paroller både för socialism och för demokratiska reformer. Samtidigt satt alltså Vpk:s ungdomsförbund, Kommunistisk Ungdom och applåderade varmt och länge, representanterna för den kinesiska enpartidiktaturen. En diktatur som fyra dagar senare krossade demokratirörelsen – krossade i ordets mest bokstavliga, blodiga och ofattbart brutala mening – under larvfötterna på Deng Xiaopings stridsvagnar. För att sedan bränna de krossade och sammanpressade resterna av människokroppar på just Himmelska Fridens Torg i Beijing.
Det är svårt att tänka sig ett större svek än det Vpk:s ungdomsförbund begick 1989,
S har aldrig baserat sitt regeringsinnehav under en fyraårsperiod på Vpk,
Jag påstår att de som säger så är historieförfalskare,
Jag utmanar dem på debatt.
Se själv det närmast osannolika mod som visades av ungdomarna i demokratirörelsen i Kina 1989:
Påståendet att Vpk haft inflytande på S-politiken är historieförfalskning – men M och Kd kommer att tvingas ta stor hänsyn till Sd:s politik
Polio, smittkoppor och mässling är virussjukdomar som corona.
Anti-vaccinrörelsen saboterar kampen mot corona – öppnar för gamla farsoter.
Vaccinera dig direkt du erbjuds chansen.
Visa solidaritet – hjälp till att rädda liv!
____________________________
Inledning
Det pågår på sina håll ett försök att förfalska historien. För att legitimera bland annat Liberalernas beslut att sträva efter en borgerlig regering, även om denna blir beroende av stöd från Sd, har kända journalister fört fram påståendet att socialdemokraterna skulle ha varit beroende av Skp/Vpk under många årtionden!
Stefan Löfven och S verkar inte klara av denna debatt.Tragiskt men sant.
Socialdemokraterna verkar istället vara helt inriktade på att kritisera andra. De koncentrerar sig på att L – genom partirådets beslut – har sällat sig till M och Kd. Och visst har Liberalerna verkligen gjort en 180-graderssväng. L har övergett den hållning som partiet intog under Jan Björklunds ledarskap. Det som då vägde tyngst var att hålla Sd borta från utformandet av regeringspolitiken. Detta ledde i sin tur till att Liberalerna undertecknade januariavtalet tillsammans med S, Mp och C.
Men efter valet av Nyamko Sabuni till ny partiledare har Liberalerna gjort en radikal omsvängning – så radikal att omsvängningen har splittrat partiets medlemmar. Och efter partirådets beslut intar nu L samma hållning som M och Kd: regeringsmakten ska erövras – även om detta innebär att Sverigedemokraterna kommer att få inflytande över utformningen av den politik som en eventuell framtida borgerlig kommer att driva – bl a genom deltagande i de budgetförhandlingar som måste till vid ett regeringsskifte.
Huruvida M, Kd och L gör rätt eller fel är inte den frågeställning som jag tänker behandla här.
Men det jag verkligen anser behöver bemötas är det försök att förfalska historien som har startat. Denna går ut på att påstå att Socialdemokraterna skulle ha varit politiskt beroende av det Skp/Vpk som existerade under åren (1921-1990/91). Syftet med denna historieförfalskning är att etablera följande uppfattning:
”Det är väl inte värre att M, Kd (och L – ifall partiet överlever) blir politiskt beroende av Sverigedemokraterna än att Socialdemokraterna har varit politiskt beroende av kommunisterna under alla dessa år”.
Problemet med detta är att Socialdemokraterna aldrig var politiskt beroende av Skp/Vpk under alla dessa år.
* S tog aldrig in Skp/Vpk i någon regering.
* S lät heller aldrig Skp/Vpk vara med och utarbeta de budgetar som låg till grund för hur Sveriges regerades.
Del ett
Det är viktigt att inte förvirra debatten genom att inte blanda samma två jämförelser. Det går nämligen att göra två jämförelser: Den ena går ut på att jämföra de demokratiska bristerna som Skp/Vpk har haft under sin existens (1921-1990/91) med de brister som Sverigedemokraterna (1988 – ) har idag. Den andra går ut på att jämföra Socialdemokraternas tidigare beroende av Skp/Vpk med det eventuella framtida beroende av Sverigedemokraterna som M, Kd och L kommer att hamna i – om dessa partier skulle ges tillfälle att bilda regering tillsammans nästa år.
Dessa två jämförelser måste hållas isär.
Det handlar egentligen om fyra olika frågeställningar. Låt oss räkna upp dessa:
a) vilka demokratiska brister hade Skp/Vpk,
b) vilka demokratiska brister har dagens Sd?
c) hur beroende var Socialdemokraterna av Skp/Vpk,
d) hur beroende kommer M, Kd och L att bli av Sverigedemokraterna,
*Detta blogginlägg har inte ambitionen att analysera bristerna hos gårdagens Skp/Vpk och dagens Sd för att sedan jämföra dessa brister. En sådan analys skulle, för att bli rättvisande, kräva en utvärdering även av Socialdemokraterna, borgerligheten och det svenska samhället som i sin helhet, under de gigantiska händelserna som började med Första världskriget 1914 och avslutades med Sovjets sammanbrott 1991. Och denna artikel har, naturligtvis, inte denna ambition.
Men samtidigt vill vi inte hamna i en situation där slutsatsen blir denna: kan vi inte säga allt så säger vi ingenting. Det vore oacceptabelt fegt. Arbetarpartiet av idag, och de medlemmar som grundade partiet, har både möjlighet och skyldighet att säga följande: Vi alltid har varit kritiska till Skp/Vpk:s beroende av bland annat Sovjetunionen och Öst-Tyskland.
*Det har dels handlat om ett politiskt beroende. Skp/Vpk vägrade under årtionden att kritisera bristen på demokratiska fri- och rättigheter inom östblocket och den styrande byråkratins förtryck av befolkningarna i dessa länder. Det har dels handlat om ett materiellt beroende! Många av de besök som Skp/Vpk och deras ungdomsförbund KU (Kommunistisk Ungdom) har gjort i bl a Sovjetunionen har varit generösa semesterresor – eller mutresor – för att tala klarspråk. Det faktum att resorna ofta företagits under rubriker av typen ”partiskolor” eller ”ungdomsläger” förändrar inte karaktären av mutresor.
*När det gäller förhållandet till enpartistater handlar dessa även om Kina. Ett av de absolut värsta sveken från Vkp: ungdomsförbunds (KU) sida var sveket mot demokratirörelsen i Kina 1989. Denna heroiska rörelse – ledd av ungdomar, stödd av arbetare och övriga delar av Beijings befolkning samt av delar ur armén krossades – i ordets mest bokstavliga och blodiga mening – under larvfötterna på Deng Xiaopings stridsvagnar. Fyra dagar innan denna obeskrivliga massaker på Himmelska Fridens Torg i den kinesiska huvudstaden hade KU bjudit in fyra representanter för den kinesiska regimen från Kinas ambassad i Stockholm till sin Kongress. De inbjudna gästerna från ambassaden avfärdade demokratirörelsen hemma i Kina med att denna bestod av lakejer för utländsk imperialism. Enligt KU:s egen beskrivning fick dessa gäster från den kinesiska ambassaden en av KU-kongressens starkaste applåder…
Del två
Socialdemokratins beroende av Skp/Vpk var minimalt. Låt oss ta itu med den andra jämförelsen. Alltså: Hur beroende har Socialdemokraterna varit av Skp/Vpk fram till sammanbrottet för Östblocket och Sovjetunionen under åren 1989-91. Och hur beroende kommer M och Kd att vara av Sd vid ett eventuellt maktskifte efter valet nästa år (detsamma gäller för L – ifall partiet överlever valet 2022)?
Socialdemokraterna har, sedan de inledde sitt långa maktinnehav 1932, fram till 1998 nästan alltid legat en bra bit över 40 procent av väljarkåren. Under Andra världskriget var socialdemokratin ännu starkare. Skp/Vpk har, med undantag för en kort period under och strax efter efter Andra världskriget varit ett mycket litet parti räknat i andel av väljarkåren liksom och i antal riksdagsmandat (partiet splittrades dessutom 1929, en splittring som varade fram till 1937). Periodvis hade dock Skp/Vpk ett stort inflytande på arbetsplatserna. Om detta vittnar inte minst Metallstrejken 1945. Men det Moskvatrogna partiet saknade förmåga att utveckla detta stöd till ett mer allmänt, och bestående, stöd i de breda befolkningsskikten.
*Men låt oss återvända till väljarkår och riksdagsmandat. Socialdemokratins styrka i förhållande till Skp/Vpk säger inte hela sanningen. Ytterligare faktorer av stor vikt måste läggas till.
För det första: Under perioden 1932-1991 (då sammanbrottet av östblocket var fullständig i och med Sovjetunionens upplösning) kunde alltid Socialdemokratin räkna med stöd från de borgerliga partierna – om det eventuellt skulle uppstå någon parlamentarisk konflikt med Skp/Vpk. Låt oss exemplifiera detta med de de två koalitionsregeringarna samt med samlingsregeringen under Andra världskriget:
-Koalitionsregering, S och Bondeförbundet (Centern): 1936 – 39,
-Samlingsregering, (S, M, C, F): 1939-45,
-Koalitionsregering, S och Bondeförbundet (Centern):1951 – 57.
För det andra: Socialdemokraterna försökte nästan alltid förankra sina reformer så brett som möjligt. Detta av flera skäl. S ville inte att reformerna som partiet kämpade för skulle rivas upp vid ett regeringsskifte. Partiet strävade också medvetet efter att splittra de borgerliga partierna. S ville, också detta medvetet, inte göra sig beroende av Skp/Vpk. ATP-striden 1958-59 utgjorde på så sätt ett undantag.
För det tredje: Från och med 1970 infördes en enkammarriksdag med en fyraprocentsspärr för att ta sig in i riksdagen. Detta innebar att Vpk (namnet Skp avskaffades 1967) från och med detta val, fram till 1991, nästan alltid var beroende av socialdemokratiska stödröster (”kamrat fyra procent”). Detta gjorde inte Vpk mer självständiga, eller krävande, i förhållande till S.
För det fjärde: I de allra flesta fall stod Socialdemokraternas politik, och förslag, i riksdagen närmare Skp/Vpk:s åsikter än vad de borgerligas förslag gjorde. Även om det fanns åsiktsskillnader mellan Socialdemokraterna och Skp/Vpk.
S kunde därför helt enkelt ställa Skp/Vpk inför fullbordat faktum: här är vårt förslag och där är de borgerligas – var så god och välj! Skp/Vpk hade nästan aldrig något annat val än att stödja Socialdemokraternas förslag. Detta var naturligtvis extra tydligt i samband med regeringsbildningarna. Skulle Skp/Vpk ha fällt en arbetarregering hade detta varit liktydigt med politiskt självmord.
*För att sammanfatta.
Socialdemokratins politiska styrka var överväldigande i förhållande till Skp/Vpk under åren 1932-91. Till detta ska läggas följande:
a) S kunde räkna med stöd från de borgerliga vid en (eventuell) konflikt med Skp/Vpk,
b) socialdemokratins medvetna strävan efter att förankra sin politik hos ett eller flera borgerliga partier (tydligt exemplifierat av koalitionsregeringarna),
c) Vpk:s beroende av stödröster från S,
d) Skp/Vpk föredrog nästan alltid Socialdemokraternas politik före borgarnas.
Lägger vi samman dessa faktorer blir det svårt att dra någon annan slutsats än att Socialdemokraternas beroende av Skp/Vpk, historiskt sett, har varit minimal.
Del tre
Sd:s inflytande kommer inte att bli minimalt. Sverigedemokraternas inflytande i ett nytt politiskt block, tillsammans med M och Kd, kommer inte att bli minimalt. Bara det faktum att ledarna – först Ebba Bush och sedan Ulf Kristersson – har beslutat sig för att närma sina partier till Åkesson visar på att Sverigedemokraterna redan har ett inflytande. Det var i juni 2020 som partiledningen i M slutligen fattade sitt beslut att satsa på att erövra regeringsmakten med hjälp av Sd. Då detta besked kom hade Kd-ledningen redan fattat samma beslut. Bakgrunden till besluten kan, åtminstone delvis, sammanfattas i följande två tabeller.
Tabell 1: Riksdagsvalet 2018
| Parti | Procent | Mandat |
| Moderaterna | 23,3 | 70 av 349 |
| Kristdemokraterna | 6,3 | 22 av 349 |
| Liberalerna | 5,5 | 20 av 349 |
| Sverigedemokraterna | 17,5 | 62 av 349 |
| Summa | 52,6 | 174 av 349 |
Kommentarer:
– Av tabell 1 ovan kan vi bland annat utläsa följande: Redan i valet 2018 skulle ett tänkt borgerligt alternativ ha haft en majoritet av väljarkåren bakom sig (52,6 procent) – även utan Centerpartiet !
– Däremot skulle inte samma tänkta alternativ – i form av M, Sd, Kd och L – ha haft tillräckligt många mandat i riksdagen för att kunna bilda regering. I praktiken skulle de, med största sannolikhet, ha behövt ett (1) mandat till.
– Så länge Sverigedemokraternas andel av väljarkåren, och andelen mandat i riksdagen, i praktiken räknas bort framstår möjligheten att bilda en borgerlig regering som liten.
– Men ifall Sverigedemokraterna räknas in som en del av ett traditionellt borgerligt regeringsalternativ kommer situationen i den svenska inrikespolitiken att bli dramatiskt annorlunda.
Tabell 2: Sifo, mars 2021
| Parti | Procent |
| Moderaterna | 22,9 |
| Kristdemokraterna | 4,4 |
| Liberalerna | 2,9 |
| Sverigedemokraterna | 18,4 |
| Summa | 48,6 |
Kommentarer:
Av tabell 2 ovan kan vi bland annat utläsa att M, Kd och L kommer att hamna i ett påtagligt beroendeförhållande till Sd:
– Redan efter valet 2018 utgjorde Sverigedemokraternas väljare en tredjedel (33,3 procent) av alla som röstade på de partier som idag i praktiken håller på att formulera ett regeringsalternativ (M, Sd, Kd och L),
– I den senaste Sifomätningen (mars 2021) utgjorde Sverigedemokraternas väljare nästan 38 procent av alla som uppgett att de kommer att rösta på något av dessa fyra partier,
– Om vi åter utgår från Sifomätning i mars – men räknar med att Liberalerna åker ur riksdagen – kommer Sverigedemokraternas väljare att uppgå till över 40 procent (!) av ett regeringsalternativ som består av M, Sd och Kd.
– Om vi tittar på hur stor andel som Kd:s väljare skulle utgöra av ett block bestående av samma tre partier (M, Sd och Kd) skulle Kd:s andel uppgå till mindre än tio procent!
*För att sammanfatta.
a) De tre partierna Kd, M och nu även L har redan närmat sig Sverigedemokraterna. Detta i syfte att bilda en regering som kommer att bli politiskt beroende av Sd. Detta visar att M, Kd och L redan är beroende av Sd.
b) Till detta ska läggas de senaste undersökningarna som visar att Sverigedemokraterna blir ett alltmer accepterat parti bland Moderaternas, och främst bland Kristdemokraternas, väljare. Detta gäller däremot inte för Liberalernas väljare – vilket inte alls bådar gott för detta partis chanser att återväljas till riksdagen,
c) Som vi sett ovan utgjorde Sd:s väljare en tredjedel av det totala antalet väljare i ett tänkt block bestående av M, Sd, Kd och L redan i valet 2018.
d) Utgår vi från den senaste Sifo-mätningen – och räknar med att Liberalerna ramlar ur riksdagen – kommer Sd att bidra med fyra av tio väljare i ett regeringsalternativ bestående av M, Sd och Kd.
e) Motsvarande siffra för Kd uppgår till mindre än en väljare av tio.
Mot denna bakgrund tyder allt på att Sverigedemokraterna kommer att få ett rejält inflytande i en eventuell regering som baserar sig på en framgång för de tre partierna M, Sd och Kd. Särskilt så ifall Sverigedemokraterna skulle bli större än Moderaterna. Sd:s inflytande i en regering bestående av M, Kd och Sd behöver inte nödvändigtvis inskränka sig till utformningen av en sådan regerings budget. Går Sd framåt i valet 2022 och hamnar i en position där de kan bilda regering tillsammans med M och Kd kan partiets inflytande naturligtvis även räcka för att erhålla ministerposter.
Avslutning
Jag började med att säga att det pågår ett försök att förfalska historien. Detta påbörjades efter beslutet på Liberalernas partiråd. Jag skrev också att det är viktigt att hålla isär de två olika jämförelser som kan göras – annars blir debatten förvirrad. Själv har jag försökt mig på frågan om det politiska beroendet.
Hur stort eller litet har var Socialdemokraternas tidigare beroende av Skp/Vpk – i jämförelse med storleken på det, eventuella, framtida beroende av Sverigedemokraterna som M, Kd och L kommer att hamna i om dessa (3 eller 4) partier skulle komma att bilda regering efter nästa år.
Och ni som har följt min analys vet att min slutsats är denna:
*Socialdemokraternas politiska beroende av Skp/Vpk har varit minimal – under åren 1921 – 1990/91,
*M, Kd och L kommer att hamna i en stark beroendeställning i förhållande till Sd – särskild om L ramlar ur riksdagen – om dessa partiers rösterna är tillräckligt många för att de ska kunna bilda regering nästa år.
Diskussionen om Stefan Löfven, Vpk och Sd skulle vara komisk – om den inte visade upp en så tragisk brist på kunskap. Här – lite nutidshistoria.
Polio, smittkoppor och mässling är virussjukdomar som corona.
Anti-vaccinrörelsen saboterar kampen mot corona – öppnar för gamla farsoter.
Vaccinera dig direkt du erbjuds chansen.
Visa solidaritet – hjälp till att rädda liv!____________________________
Ingress
Det som utlöst dagens tragikomiska diskussion rörande Stefan Löfven, Vpk och Sd är naturligtvis frågan om vilka partier som ska erhålla regeringsmakten efter valet. Det är bara 1 år och 5 månader dit.
Diskussionen skulle alltså kunna vara komisk – om den inte visade på en så tragisk brist på kunskap. Både en verklig brist på kunskap och en spelad brist på kunskap – tillsammans med en (dåligt) spelad upprördhet.
Låt mig, utan inbördes ordning vad gäller ”viktighet”, nämna fyra huvudfaktorer i denna farsartade men också ursinniga strid.
1. Socialdemokraternas obegripliga brist på kunskap när det gäller att beskriva Sd:s historia,
2. Stefan Löfvens lika ofattbara snubblande när det gäller beskrivningen av Vpk:s historia,
3. Kristdemokraternas och Moderaternas beslut att bilda ett nytt politiskt block tillsammans med Sd,
4. Det byte av block som Liberalernas partiråd har öppnat för – till M, Kd och Sd och bort från S, Mp och C.
Låt mig börja med Socialdemokraternas bristande förmåga att kritisera Sd.
Del ett
En svensk nazist som arbetat i Heinrich Himmlers SS var med och bildade Sd i Malmö. Sverigedemokraterna har varit ett renodlat nazistiskt parti. Men få vet HUR renodlat nazistiskt Sd verkligen har varit! Partiet bildades i början av 1988. Två veckor senare, den 23 februari, grundade Sverigedemokraterna sin första partiorganisation i Skåne. Detta skedde i Malmö. Vid bildandet närvarade bl a annat Gustaf Ekström. Denne hade stridit för Nazi-Tyskland i Waffen-SS (det tyska nazistpartiets stridande gren). Där uppnådde han graden Rottenführer (korpral). Ekström kom senare att arbeta med nazistisk propaganda inom den centrala organisationen SS-Hauptamt. I denna propaganda beskrevs judarna som undermänniskor. Gustaf Ekström stred alltså för, och arbetade med propaganda i, SS. Det var denna organisation som hade huvudansvaret för försöket att utrota Europas alla judar och romer och vars högste ledare hette Heinrich Himmler. Ekström gav definitivt sitt bidrag till Förintelsen.
Bosse Schön har både skrivit böcker och gjort TV-program om ”Svenskarna som stred för Hitler”. I samband med en intervju i Gefle Dagblad förde Schön fram åsikten att ”Ekström var en av personerna i Sverige som förde det nazistiska tankegodset från 30-talet in i modern tid” (SvD 30/4-2017 Erica Treijs)”.
Och denne Gustaf Ekström var alltså med och grundade Sverigedemokraternas organisation i Malmö – där han valdes till revisor. Ett år senare valdes Ekström även till revisor för partistyrelsen i det, vid denna tid, fullblods-nazistiska partiet Sverigedemokraterna.
Om detta bör varje socialdemokrat, moderat, kristdemokrat, liberal och övriga, i Sverige boende, berätta !
Del två
Här följer bilder på Sverigedemokraternas partiledare under partiets tre hittillsvarande perioder:
* fullblods-nazisterna Sverigedemokraterna,
* avnazifieringens Sverigedemokrater – då nazismen började bekämpas,
* dagens Sverigedemokrater – ett icke nazistiskt nationalistiskt borgerligt parti.



Del tre
Under Sd:s första period bestod många av medlemmarna av skinheads – med rakade huvuden och slagsmål i blick. Dessa marscherade, skrek Sieg Heil och gjorde den klassiska Hitlerhälsningen med höger arm lyft. Jag vet. Jag var i Stockholm. Jag såg detta med egna ögon. Det var lördagen den 6 november 1993. Sverigedemokraterna skulle hylla Gustav II Adolf på dennes dödsdag. Jag fick senare uttala mig i VK (9/11-1993) och även i Västerbottens Folkblad.
Vår fredliga motdemonstration hade nämligen sammanblandats med anarkisternas. Och ett klarläggande behövde göras. Vissa av anarkisterna hade då spårat ur totalt. De hade planerat att stoppa en demonstration som det dåvarande nazistiska Sd fått tillstånd till med våld. Med mycket grovt våld! Någon annan slutsats kunde inte dras p g a de högar med gatsten som anarkisterna lastat i kärror samt de spetsade armeringsjärn (genomborrar lätt en människa) som anarkisterna också anskaffat. Jag och en partikamrat gick fram till det 50-tal anarkister som samlats på en höjd längs efter Sd:s demonstrationsväg. Vi var rädda för dessa maskerade anarkister. Men vi underströk kraftfullt att de måste avbryta. Anarkisterna lyssnade på det vi hade att säga, under total tystnad i mörkret, och satte sig sedan i rörelse. Jag befarade ett blodbad. Men när det kom ridande poliser, en bit före Sverigedemokraterna, drabbades anarkisterna av fullständig panik. De snubblade, välte sin kärra med gatsten och flydde sedan platsen. De hade tidigare, med minimal framgång, försökt tända eld på några bildäck. Det enda anarkisterna faktiskt lyckades med, den gången, var att kasta ett knallskott – mot en polis (!) som inte ens såg dem! Men det var tur att anarkisterna flydde. Jag säger det igen: De hade kunnat ställa till med ett blodbad.
När nazisterna i dåvarande Sd marscherade förbi den plats där jag stod – viftandes med svenska flaggan, vrålandes ”Sieg Heil” och med högerarmen lyft – kändes en fläkt av den stämning som vissa journalfilmer kan förmedla. En romsk kille, som stod intill mig, kände stämningen extra stark. Han drabbades av panik och drog kniv. Vänd mot mig sade han: ”det är zigenare som mig de är ute efter”. Jag lugnade honom genom att understryka att han inte var ensam i kampen mot nazisterna och bad honom att stoppa ned kniven – vilket han också gjorde.
Sådan var stämningen runt Sd på den tiden.
Del tre
Sverigedemokraternas tidiga historia handlar alltså om våld och ingjutande av skräck. Det nazistiska Sd drev också fram mer våld bland anarkisterna (jag vill understryka att alla anarkister inte var våldsamma). År 1993 bildades den våldsinriktade gruppen AFA – antifascistisk aktion. Senare växte en ännu våldsammare grupp av anarkister fram som kallade sig för Revolutionära Fronten. Dessa misshandlade bl a en politisk motståndare så svårt att polisen beskrev det som mordförsök – och sedan skröt de om det!
Då Björn Söder och andra ”ideologer” inom Sd IDAG försöker spåra sitt partis rötter till Edmund Burke (1729-1797) – av många ansedd som konservatismens fader – så ljuger Söder och övriga sverigedemokrater så att tungan svartnar. Sverigedemokraternas historiska rötter är nazismen – med våldet som en del av ideologin. Partiet innehöll våldsamma skinheads-nazister långt in på 1990-talet.
Del fyra
Det konservativa blocket. Sverigedemokraterna av idag är INTE ett nazistiskt parti. Så sent som tre-fyra veckor före Sd:s partikongress hösten 2015 – en kongress som jag hade möjligheten att bevaka som redaktör för Nya Arbetartidningen tillsammans med Aftonbladet, Expressen, m fl – uteslöt partiledningen hela sitt ungdomsförbund.
Skälet var att detta ungdomsförbund inte gick att rädda. Det fanns för många nazister och öppna rasister inom förbundet. Å ena sidan visade detta att Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson, och andra inom partiledningen menade allvar med sin kamp mot nazisterna. Å andra sidan visade detta också att de tillåtit sitt ungdomsförbund att ge utrymme åt nazister och öppna rasister ända fram till hösten 2015. Kongressen accepterade uteslutningen av ungdomsförbundet. Partiledningen var tvungen att ta i med hårdhandskarna JUST DÅ. Det var nämligen på denna partikongress, hösten 2015, som Jimmie Åkesson gjorde utspelet om att det borde bildas ett konservativt (eller socialkonservativt) block i Sverige. Det mesta tyder på att detta politiska block nu är på plats (jag låter det dock vara osagt vilken ideologi som blocket kommer att få).
Sd tycker sig dock ha råd med Björn Söder i partiledningen, Samme Söder som försvarade rasbiologiska tankegångar då han besökte Umeå i januari 2016 (se min blogg 16 mars).
Del fem
Sd ville absolut inte samarbeta med Centern eller med Liberalerna 2015. Detta fick jag mycket klar för mig då jag gavs tillfälle att bevaka deras kongress hösten 2015. Sd ville istället slå ut ett av dessa två partier ur riksdagen. Och Liberalerna låg närmast till hands. Medlemmarna i Liberalerna kommer att bli grymt besvikna ifall de tror att de kan komma in – i det redan existerande blocket bestående av M, Kd och Sd – och tala om var skåpet ska stå. De stora orden från ledande liberaler får mig att tänka på uttrycket ”musen som röt”.
Avrundning
Det är obegripligt att Socialdemokraterna inte kan lära sig Sd:s historia. Men detta verkar vara helt omöjligt. Åtminstone för Stefan Löfven. Men NÅGON socialdemokrat borde kunna lära sig Sd:s historia – för att partiet ska klara sig bättre i debatten med Åkesson, m fl. Nu får istället Socialdemokraterna på käften för sitt påstådda samarbete med Skp/Vpk. Även det helt i onödan – och återigen p g a Löfvens okunnighet. Denne kan uppenbarligen inte ens sitt eget partis historia. Eller Skp/Vpk´s.
Och för någon som inte ens kan sitt eget partis historia kanske det är för mycket begärt att denne ska kunna Sd:s historia – även om denna historia är mycket kort – ganska exakt hundra år kortare än socialdemokraternas…
Därför avslutar jag med en politisk ”present” till alla socialdemokrater. Det handlar om ett citat från Expressen, publicerat den 5 april 2009, och skrivet av Christian Holmén. Ni borde kunna ställa Åkesson – eller varför inte Sabuni – mot väggen för att SD-ledaren satt och sjöng detta tillsammans med ledarna i det ungdomsförbund som han, och övriga i SD-ledningen, tvingades utesluta hösten 2015 p g a de skäl som jag nämnt tidigare i detta blogginlägg.
”Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson leder, enligt ”Kaliber” i Sveriges Radio, sina partikamrater i en snapsvisa om mordet på statsminister Olof Palme.
– Lisbet såg pistolen blänka, tra la la la laa, tra lal lal laa. Strax därefter blev hon änka, skrålar Sverigedemokraterna på den smygbandade inspelningen.
Senare sjungs vitmaktmusik och gamla nazistiska kampsånger.
– Vishäftet var slut, säger SDU-ordföranden Erik Almqvist till Expressen.”
För er som inte orkar läsa om partiernas historia – lyssna och titta istället:
Fortsättning följer
Britternas regering revanscherar sig för alla som dött i covid. Samma vilja måste avkrävas svenska makthavare – inga liv får offras i stormaktsspelet
Polio, smittkoppor och mässling är virussjukdomar som corona.
Anti-vaccinrörelsen saboterar kampen mot corona – öppnar för de gamla farsoterna.
Vaccinera dig direkt du erbjuds chansen.
Visa solidaritet – hjälp till att rädda liv!____________________________
Ingress
Den mycket ansedda tidskriften The Lancet har publicerat en positiv rapport om det ryska vaccinet Sputnik V. Rapporten visar bland annat att vaccinet ger ungefär samma skydd som vaccinerna Pfizer/BioNTech och Moderna. Några allvarliga biverkningar har inte kunnat påvisas.
Frågan måste ställas: är det politiska faktorer som ligger bakom myndigheternas ointresse för det ryska vaccinet? Samma fråga måste ställas när det gäller frågan när det gäller de nu hela fyra (4) kinesiska vaccinerna! Kan en mycket ansedd tidskrift som The Lancet publicera en positiv rapport om det vaccin som produceras i Ryssland måste det vara tillåtet att ställa frågan: Varför har inte Sverige visat ett större intresse för dessa vacciner?
Det är nämligen inte acceptabelt att ytterligare människoliv offras i Sverige i ett eventuellt stormaktsspel!
Del ett
Naturligtvis ska vaccinerna från Ryssland utsättas för samma hårda tester, av samma instanser, som vaccinerna från Pfizer/BioNTech, Moderna, AstraZeneca och Janssen har utsatts för.
Men den fråga som alltså måste ställas är om detta verkligen sker?
Om det ligger politiska faktorer bakom dagens ointresset för de ryska och kinesiska vaccinerna innebär detta att svenska medborgare offras i ett stormaktsspel mellan å ena sidan EU och USA, å andra sidan Ryssland och Kina. Och detta är, enligt min mening, inte acceptabelt.
Del två
EU och USA har i praktiken samarbetat i mycket mer kontroversiella frågor än när det gäller att rädda liv på människor genom att köpa in vacciner som är kontrollerade.
I praktiken kom USA och EU-landet Frankrike att, tillsammans med Ryssland, stötta diktaturen i Syrien under ledning av Bashar al-Assad. Detta genom att främst USA, Frankrike och Ryssland genomförde massiva bombningar av Daesh / Islamiska Staten. Bombningarna var nödvändiga. Det var nästan endast anhängarna av (och medlöparna till) Daesh / IS som protesterade mot dessa. Men min poäng är en denna: genom att nästan endast bekämpa Daesh / IS med bomber – och inte sätta in även militär styrka på marken (boots on the ground) i kampen mot IS-Kalifatet – kom USA, EU-landet Frankrike samt Ryssland att samarbeta i vad som i praktiken innebar ett stöd till Syriens diktator Bashar al-Assad. (Kampen på marken överlät USA och EU huvudsakligen till kurderna i Irak och Syrien att stå för).
Låt mig utvecklade detta en aning.
Genom att USA och EU-landet Frankrike, tillsammans med Ryssland, begränsade sina angripp på Daesh / IS till angrepp från bombplan gynnades diktatorn Bashar al-Assad (och hans familjs) ambitioner att behålla makten i Syrien. Det hade krävts att USA och EU även hade satt in markstridskrafter för att de, i praktiken, skulle ha kunnat stötta en mindre odemokratisk opposition som ett politiskt alternativ till diktatorn Assad och hans familj. Det hade även krävts markstridskrafter för att hindra att Ryssland (och Iran) – samtidigt som de bekämpade Daesh / IS – även tog chansen och gjorde sitt bästa för att krossa ALL opposition mot diktatorn Bashar al-Assad (och inte endast Daesh / IS).
Min poäng är denna: Kan USA, EU-landet Frankrike stötta en diktator som Bashar al-Assad – tillsammans med Ryssland – borde det inte vara svårt att för USA och EU att samarbeta med samma Ryssland när det gäller kontroller, försäljning och köp av vacciner i syfte att rädda människoliv – och få bukt med coronapandemin!
Del tre
Detta resonemang ska ses mot den bakgrund som jag beskrev i mitt föregående blogginlägg. I detta nämnde jag främst två saker:
För det första: det har dött sex gånger så många människor i Sverige (i förhållande till befolkningens storlek) som i Danmark-Norge-Finland – ifall dessa tre nordiska grannländer räknas samman som ett land. Jag nämnde även att detta misslyckande är fruktansvärt och att det måste få allvarliga konsekvenser för de ansvariga (för de högsta topparna inom partierna såväl som för chefstjänstemännen inom myndigheterna).
För det andra: jag nämnde att Sverige nu riskerar ett andra misslyckande när det gäller hanteringen av coronapandemin nämligen takten när det gäller vaccinationerna. Låt mig nämna två exempel:
a) Sverige ligger återigen sämre till än Danmark, Norge och Finland – fast nu gäller det takten i vaccineringen,
b) Boris Johnson och övriga makthavare i United Kingdom (Britain) – där en ännu större andel av befolkningen har dött, som en konsekvens covid-19, än i Sverige – har uppenbarligen beslutat att revanschera sig för sitt ansvar för de oacceptabelt höga dödstalen. Detta genom att klara av vaccinationerna på ett radikalt bättre sätt än vad de gjorde i kampen mot coronaviruset och dess effekter.
Del fyra
Tyvärr verkar de svenska makthavarna inte ha smittats av denna brittiska ambition. Jag publicerar återigen nedanstående tabeller.
| Land | Andel av hela befolkningen som har fått minst en vaccindos |
| Storbritannien | 45,5 procent |
| Finland | 16,1 procent |
| Österrike | 13,1 procent |
| Danmark | 12,6 procent |
| Norge | 12,0 procent |
| Tyskland | 11,5 procent |
| Sverige | 11,1 procent |
Källa: Our World in Data (31/3-21)
Låt oss därefter lyfta blicken och titta ut över världen – på vaccinationstakten i ytterligare ett antal länder.
| Land | Andel av hela befolkningen som har fått minst en vaccindos |
| Israel | 60,6 procent |
| Chile | 35,5 procent |
| USA | 29,2 procent |
| Ungern | 21,4 procent |
| Serbien | 21,0 procent |
Källa: Our World in Data (31/3-21)
Kommentarer
Jämfört med Israel och Storbritannien ligger alla nordiska länderna långt efter. Israel hade lyckats vaccinerat nästan 61 procent av sin befolkning fram till i onsdags (den sista mars). I Storbritannien kommer snart halva befolkningen att vara vaccinerad! (Our World in Data, 31/3-21).
Makthavarnas, de politiska och myndigheternas, attityd framstår som avgörande tillsammans samt takten på vaccinleveranserna. Speciellt Israel verkar ha organiserat vaccinationsprocessen med en central, närmast militär, attityd till uppgiften. Och detta har uppenbarligen gett positiva resultat för landets befolkning. Detsamma gäller för den beslutsamhet som de brittiska makthavarna har visat.
Avslutning
Sverige har, naturligtvis, fortfarande en möjlighet att komma ikapp de övriga nordiska länderna. Det är nämligen fortfarande (tyvärr) endast en liten andel av befolkningen som är vaccinerad i de fyra nämnda nordiska länderna. Och för att få stopp på spridningen av coronaviruset måste antagligen en väldigt stor del av befolkningen vaccineras – kanske så många som hela 80-90 procent av befolkningen.
Ska detta kunna uppnås måste alla resurser sättas in:
*makthavarna i Sverige måste visa en vilja att revanschera sig för sitt ansvar för de oacceptabelt höga dödstalen på samma sätt som de brittiska makthavarna har,
* det krävs en samhällssolidaritet! Detta innebär att partierna i Sverige måste ta striden mot antivaccinrörelsens fullständigt ansvarslösa agerande – ett agerande som riskerar att kosta människoliv,
*Sverige får inte hindras att köpa in vaccin från Ryssland och Kina, efter att dessa vacciner har genomgått samma tester som vaccinerna Pfizer/BioNTech, Moderna, AstraZeneca och Janssen.
Annorlunda uttryck: det har dött sex gånger så många i Sverige som
i Danmark, Norge och Finland – om dessa tre länder räknas som
ett gemensamt land. Det är inte acceptabelt att fler svenskar
mister livet på grund av ett stormaktsspel.
Presentation
Om kommentarer på bloggen
Jag kommer endast att publicera kommentarer av seriös karaktär som relaterar till innehållet i blogginläggen.
Vill du kontakta mig – om innehållet i bloggen eller något annat? Hör av dig!
Telefon: 070-293 74 61,
090-19 47 35
E-post:
janlennart.hagglund@gmail.com
Sysselsättning: Ansvarig utgivare för Veckans Nyheter och ordförande för Arbetarpartiet
Född: På Umeå lasarett, har förblivit Ume trogen och är tillräckligt gammal för att ha tagit körkortet
Familj: Dotter född på Första Maj (när annars?) 1991 samt Marika
Bor: Nydalavägen, Berghem, Umeå
Bil: Volvo S80
Hobby: Styrketräning, fotografering och Andra världskriget
Bästa maträtten: Marikas Janssons frestelse
Förebilder: Sonny Liston (boxare), Keith Richards (Stones), Inga-Britt Ahlenius (anti-korruptionskämpe), Saga Norén (Länskrim Malmö) och Susanne Aidanpää-Ernstson (koncern-VD)
Musik: Rolling Stones, Dylan och i stort sett allt annat
Bästa egenskaper: Uthållig och stabil då det blåser
Sämsta egenskaper: Kolerisk, störande tidsoptimist och ofta för hjälpsam
Senast lästa bok: Hakkorset och halvmånen av Niclas Sennerteg

